Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jag tycker att folk ska få göra alla viktiga val i livet själva. Att få välja skola är ett av dem, skriver Annika Westh (L).

Alla elever får inte chansen att klara skolan

Att skolan i dag misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag har inget med friskolesystemet att göra. De skolor som lyckas är i stället de som använder sig av undervisningsmetoder där ansvaret inte läggs på eleven, utan på skolan och lärarna. Bland dessa skolor finns både friskolor och kommunala, skriver Annika Westh (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Dålig likvärdighet i den svenska skolan i dag beror inte på friskolesystemet. Friskolesystemet skall inte heller beskyllas för att försvåra skolans kompensatoriska uppdrag. Alltså, att skolan ska kompensera för elevernas bakgrund. Att skolan inte är likvärdig beror på undervisningsmetoder.

Varför klarar sig elever från hem med studietradition bättre än elever från hem utan? Det är inte frågan om skillnader i begåvning. Om dessa elever klarar sig bättre, så beror det på att lärare använder sig av en undervisningsmetod som ger vissa försprång och fördelar. Det kan även bero på att de ger eleverna läxor och hemuppgifter som är konstruerade på så vis att eleven behöver hjälp för att kunna göra dem.

Felkonstruerad läxa

Om elever behöver hjälp med att göra sina läxor så är läxan felkonstruerad. En läxa skall till största delen handla om att repetera ett moment. En del behöver repetera något en gång och andra behöver göra det flera gånger. Får man en annan sorts uppgift ska det vara solklart vad som ska göras.

Nyligen kunde vi följa en debatt på sociala medier när konstiga exempel på hemuppgifter publicerades. Twitter fylldes sedan med hårresande berättelser där högutbildade föräldrar inte klarat att lösa uppgifter mellanstadieelever fått med sig hem. Uppgifterna hade karaktären av gigantiska analyser av olika samhällsfenomen. Men även komplicerade medicinska uppgifter fanns.

Jag förfärades över uppgifterna! Men, även över dessa föräldrar som satt och gjorde sina barns uppgifter. Jag anser bestämt att föräldrarna inte ska hjälpa sina barn med läxorna. Föräldrarnas uppgift är att hjälpa barnet med rutiner och se till att barnen sätter sig och gör dem. Just för att en elev ska kunna klara av sina läxor – oavsett tillgång till hjälp hemma. Det är ju denna hjälp hemma som ser så olika ut som bidrar till ojämlikheten.

Öva sig i att misslyckas

Det handlar även om att barn måste öva sig i att lyckas själv och att misslyckas själv. Vad gör det med ens självkänsla om man berövas stoltheten över att klara något själv? Vad gör det med ens ansvarstagande om man inte får möjligheten att misslyckas och chans att förbättra något?

Hjälpa barn med skolarbetet är lärarnas jobb. Läxläsning på skolan är en bra inrättning som ger stöd och rutiner.

Av en hel generation 40-talister gjorde många en klassresa. Dessa var barn under en tid i Sverige när varannan person var småbonde. Deras föräldrar hade ofta sex års skolgång. De kom alltså från hem där föräldrarna inte gjorde djupanalyser av den politiska samtiden vid köksbordet om kvällarna. Dessa barn, som till slut gick vidare till universiteten, gjorde det tack vare undervisningsmetoder som inte exkluderade dem och utan förväntningar på sig eller hjälp hemifrån.

Nu säger Socialdemokraterna och Anna Ekström att valfriheten i friskolesystemet bär skulden för ojämlikheten. Det är att rikta strålkastarna från problemet. De skolor som lyckas är de som använder sig av undervisningsmetoder där ansvaret inte läggs på eleven, utan på skolan och lärarna. Bland dessa skolor finns både friskolor och kommunala.

Saknas förutsättningar att hänga med

Friskolesystemet bär inte skulden för segregeringen – den har en annan historia. Sanningen är att det är tvärtom. I dag finns möjligheten att söka sig till en annan skola än den som ligger i ens bostadsområde. Innan friskolesystemet fanns den möjligheten endast för dem med stora ekonomiska resurser.

Skolans kompensatoriska effekt har minskat, vilket beror på att det inte ges förutsättningar för alla att hänga med och öka sin kunskap i ett ämne vecka för vecka. Att det måste råda arbetsro i klassrummet är en självklarhet.

Att ojämlikheten ökar om undervisningen läggs upp på så sätt att eleverna får eget ansvar för en stor uppgift som flyter ut över tid och område, säger sig självt.

Bra undervisningsmetoder och en rejält förbättrad Skolinspektion är lösningen. Att lägga skulden på friskolesystemet är helt fel tänkt.

Annika Westh (L)

lärare och riksdagskandidat Liberalerna