Problemet med att diagnostisera autism i så god tid att barnet kan få hjälp är att de specialistverksamheter som krävs för diagnos och insatser i delar av regionen saknar kapacitet för uppgiften. Till det kommer att förskolan kanske inte kan erbjuda insatser den tid barnet är där, skriver debattören.
Problemet med att diagnostisera autism i så god tid att barnet kan få hjälp är att de specialistverksamheter som krävs för diagnos och insatser i delar av regionen saknar kapacitet för uppgiften. Till det kommer att förskolan kanske inte kan erbjuda insatser den tid barnet är där, skriver debattören.

Alla barn med autism måste få stöd att utvecklas

DEBATT: Vad ger oss rätt att förvägra en grupp barn med autism den behovsstyrda sjukvård och det individuella pedagogiska stöd som enligt lag tillkommer varje barn? skriver överläkare Thomas Arvidsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

     Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare i Göteborg och Södra Bohuslän
Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare i Göteborg och Södra Bohuslän

I GP 22/5 beskrivs hur det tycks vara upp till varje förskolechef att bestämma om individuella behov skall styra pedagogiken eller ej. En förälder beskriver att förhållandena inom vården är lika nyckfulla. Till detta kan jag lägga att vi i Västra Götalands barnhälsovård generellt är dåliga på att över huvud taget identifiera autismproblematik i förskoleåldern. Detta är uppseendeväckande då det ändå handlar om närmare en procent av alla barn.

Det är kanske logiskt att vi inte ser barns autistiska problematik när vi ändå inte hjälper dem och deras familjer. Men vad ger oss rätt att förvägra en grupp barn den behovsstyrda sjukvård och det individuella pedagogiska stöd som enligt lag tillkommer varje barn?

ANNONS

Tidiga insatser avgörande

Autism innebär bland annat svårigheter att tolka människors sociala signaler och att förstå hur man bör förhålla sig till omgivningen. Orsaken kan vara en hjärnskada eller annan svår avvikelse i hjärnfunktionen. Autism kan finnas hos en person med mental retardation, men också hos en som är väl begåvad. För bägge gäller att autismen kan omöjliggöra för individen att fungera socialt utifrån sina övriga förutsättningar. För bägge gäller också att intensiva vardagspedagogiska insatser, påbörjade tidigt i barnets liv, kan minska konsekvenserna av det autistiska funktionshindret; barnet som inte kommunicerar kan lära sig tolka signaler och läsa bilder, barnet som inte talar kan få ett språk, det begåvade barnet kan lära sig förstå den sociala koden så att begåvningen kan utnyttjas till ett yrke. Personliga sociala katastrofer och depressioner kan undvikas.

MEN, då måste problemen identifieras tidigt och insatserna sättas in så att de omfattar hela barnets vardag med familj, förskola och skola.

2007 klagade barnhabiliteringsverksamheten över att barnavårdscentralerna i Göteborg uppmärksammade barn med autism först vid 5–7 års ålder. Barnen kom alldeles för sent för att de skulle kunna få effektiv hjälp. Efter två års förberedelser kunde vi starta en särskild rutin vid 2,5 års ålder, som identifierar autistisk problematik med så stor träffsäkerhet att barnet kan hänvisas direkt till specialistenhet för utredning av behoven och sedan vidare till habiliteringen för att få del av insatser. Trots att metoden identifierar de flesta barn med autism ser vi inte att barn i onödan skickas till utredning.

ANNONS

Effektiv metod

Från att Göteborgs barnhälsovård varit sämst i Sverige på att identifiera autism blev vi på två år bäst. Vi ser nu hur barn med påtaglig autistisk problematik faktiskt inte uppfyller kriterier för diagnos vid skolstart och allt talar för att det beror på tidiga insatser i tillräcklig omfattning i hem och förskola. Gudrun Nygren, barnmedicinare och barnpsykiater har belyst detta i en doktorsavhandling.

Socialstyrelsen lyfter fram denna rutin, som den för närvarande enda evidensbaserade metoden att identifiera barn med autism (Vägledning för Barnhälsovården, april 2014). Flera andra landsting/regioner har infört metoden, men i Västra Götaland är det bara göteborgarnas barn, som får detta stöd. Regionledningen har genom sitt koncernkontor med Program- och Prioriteringsråd parkerat frågan i flera år med motivering att man kanske misstänker autism i onödan i vissa fall, vilket enligt rapport från utredande specialistklinik ännu inte hänt.

Kapacitet saknas

Problemet med att diagnostisera autism i så god tid att barnet kan få hjälp är att de specialistverksamheter som krävs för diagnos och insatser i delar av regionen saknar kapacitet för uppgiften. Till det kommer att förskolan kanske inte kan erbjuda insatser den tid barnet är där. Föräldrar kan inte klara den uppgiften ensamma. Det finns exempel på bra omhändertagande, exempelvis Närhälsans Familjecentral i Hjällbo.

ANNONS

Vi kan identifiera autism tidigt i förskoleåldrarna. Vi kan ge barn och föräldrar ett stöd, som i många fall dramatiskt förbättrar barnets framtidsutsikter. Vi kan göra stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster. Vetenskap och erfarenhet är övertygande.

Med vilken rätt förvägrar Västra Götalands barnhälsovård, sjukvård och skolor de flesta barn med autistiska funktionshinder dessa utvecklingsmöjligheter?

Thomas Arvidsson

barnhälsovårdsöverläkare i Göteborg och Södra Bohuslän med samordningsuppdrag för Västra Götalands-regionen

ANNONS