Efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan har Migrationsverket stoppat alla utvisningar till landet. Säkerheten i landet med den nya fundamentalistiska regimen måste bedömas på nytt i alla ärenden. Det innebär att en stor grupp afghanska medborgare som tidigare fått avslag på asylansökan nu åter vistas lagligt i Sverige och har rätt till stöd från svenska myndigheter.
Med anledning av det har Göteborgs stad tagit fram ett policydokumentⁱ för att tydliggöra socialtjänstens ansvar och underlätta riktiga beslut vid ansökningar om stöd från dessa personer. Men dokumentet innehåller flera allvarliga felaktigheter vilket riskerar att undergräva rättssäkerheten.
För det första ger det intrycket av att de flesta afghaner som väntar på omprövning av sina utvisningsbeslut kommer att få stöd från Migrationsverket om de ansöker. Det är en direkt felaktighet. Det är välkänt att Migrationsverket anser sig sakna lagligt stöd för att bevilja de flesta i denna grupp det stöd de behöver (se debattartikel ”Staten kan inte bara strunta i människor” SvD 22/10). Vår erfarenhet är att det stora flertalet av våra klienter nekats sådant stöd med hänvisning till juridiska formaliteter. Dessa personers utvisningsbeslut stoppas i väntan på omprövning, men de nekas övrigt ekonomiskt och socialt stöd från Migrationsverket enligt LMA (lagen om mottagande av asylsökande).
”Papperslösa”
För det andra beskriver Göteborgs stads nya beslutsstöd de afghaner som inte beviljas stöd enligt lagen som ”papperslösa”. Även detta är direkt felaktigt. I allmänt språkbruk används begreppet papperslösa för personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige. Beslutsunderlaget hänvisar även till praxis avseende denna grupp. Detta är inte en korrekt beskrivning av denna grupp som vistas helt legalt i Sverige.
För det tredje talar beslutsstödet om att det bistånd som kan vara aktuellt att ge denna grupp är nödbistånd. Det är en typ av stöd som kan ges för akuta behov under kort tid. Tvärt emot detta tror de flesta bedömare att denna grupp afghaner kommer att vistas lagligt i Sverige i åtminstone 6–12 månader. Enligt ett vägledande avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen 2014, skall bistånd vid sådana längre perioder inte utges i form av nödbistånd, utan av ordinarie bistånd. Gruppens behov av stöd kan inte rimligen under lång tid omprövas dag för dag. Det ger dem inte en rimlig livssituation och det ger antagligen inte biståndshandläggare en rimlig arbetssituation.
Utsatt grupp
Afghanska medborgare som ska få sin rätt till asyl prövad på nytt på grund av säkerhetsläget i Afghanistan är redan en utsatt grupp. De saknar ofta möjligheter till egen försörjning och eget boende, de har ofta inte ens rätt att arbeta i Sverige. Dessutom saknar de ofta språkkunskaper och nätverk i samhället. Göteborgs stad tycks vilja lägga ansvaret för att ge denna grupp ekonomiskt stöd på Migrationsverket. Men det är inte korrekt beskrivning av det rättsliga läget.
Göteborgs stad måste sluta klassa alla afghaner i Göteborg som ”papperslösa” och ta sitt ansvar för att ge stöd till dem som är berättigade till det.
Just nu är det bara ett fåtal ur gruppen som beviljas bistånd från Migrationsverket. I det läget är det Göteborgs stads skyldighet att hantera ansökningar från denna grupp på ett juridiskt korrekt och rättssäkert sätt utifrån de lagar som faktiskt gäller. Det nu utgivna beslutsstödet undergräver möjligheten till sådan handläggning och riskerar att stänga ute dessa personer från det grundläggande skyddsnät som alla personer som vistas lagligen i Sverige har rätt till.
Med andra ord – Göteborgs stad måste sluta klassa alla afghaner i Göteborg som ”papperslösa” och ta sitt ansvar för att ge stöd till dem som är berättigade till det.
Tomas Fridh, advokat
Sandra Gustafsson, advokat
Faria Hassan, advokat
Miran Kakaee, biträdande jurist
Jasmine Qazbegi, biträdande jurist
Nina Pirooz, biträdande jurist
Emma Salomonsson, paralegal
Jenni Stavare, advokat
Christine Wik, administrativ jurist
Fridh Advokatbyrå i Göteborg
ⁱ Rutin för hantering av biståndsansökningar när personen omfattas av Migrationsverkets verkställighetsstopp till Afghanistan” (beslutad 23 september och reviderad 12 oktober)