Osäkert. Hot- och våldsincidenter vid våra sjukhus ökar och utgör ett allvarligt hot mot vårdpersonalens och patienternas säkerhet. Så kan vi inte ha det. Tyvärr är regeringens insatser otillräckliga, skriver debattörerna. Bilden från Malmö där polisen tvingats göra avspärrningar vid akuten.
Osäkert. Hot- och våldsincidenter vid våra sjukhus ökar och utgör ett allvarligt hot mot vårdpersonalens och patienternas säkerhet. Så kan vi inte ha det. Tyvärr är regeringens insatser otillräckliga, skriver debattörerna. Bilden från Malmö där polisen tvingats göra avspärrningar vid akuten.

Akuten måste fredas från brottslighet

De senaste årens utveckling har försatt Sveriges regioner och landsting i ett nytt säkerhetsläge. En utökad gängkriminalitet, skjutningar och andra våldsbrott går i allt större utsträckning ut över våra sjukhus, ambulanser, medarbetare och patienter. Storstadsregioner är extra utsatta. Nu behöver vi insatser för att skydda vårdpersonalen och patienter, skriver bland andra Johnny Magnusson (M).

ANNONS
|

Av de 61 utsatta områden som polisen pekat ut finns 48 stycken i de delar av landet som vi företräder. När det gäller de 23 områdena som polisen definierar som ”särskilt utsatta” finns 20 av dem hos oss. Resultatet är återkommande incidenter på våra sjukhus i storstadsregionerna.

I januari vände vi oss därför tillsammans i ett brev till justitieminister Morgan Johansson (S) där vi beskrev vår oro över utvecklingen och vilka verktyg och lagändringar som behövs för att kunna upprätthålla tryggheten i och runt våra verksamheter. Nyligen fick vi svar från justitieministern. Till vår besvikelse var beskedet att viktiga åtgärder fortsätter att dröja – trots att vi uppenbart har en akut situation.

ANNONS

Allvarliga incidenter

I Västra Götalandsregionen noterades förra året 886 hot- och våldsincidenter och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg rapporterades totalt 380 ordningsrelaterade händelser där ordningsvakter behövde ingripa. Efter en skjutning i Rinkeby i Stockholm i början av året fick 16 poliser rycka ut till akuten i Solna, samtidigt som dubbla väktarskiften fanns på plats för att hålla lugn och ro. På Skånes Universitetssjukhus finns exempel på sammandrabbningar med ett dussintal anhöriga när gängkriminella ska vårdas för skottskador.

Ett annat uppmärksammat och fruktansvärt exempel är skottlossningen i Östberga i södra Stockholm förra sommaren, då förskolebarn fick gömma sig i ett skjul medan skotten haglade utanför. Efteråt sökte sig många av dem som deltog i gänguppgörelsen till akutmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna där det blev tumult och en stor polisinsats.

Räcker inte

I sitt brev skriver justitieministern att han tycker att det är oacceptabelt att personal inom hälso- och sjukvården angrips och att sjukhus och ambulanser utsätts för skadegörelse. Det är bra att justitieministern har den uppfattningen, men det räcker inte.

Justitieministern slår sig för bröstet med att regeringen skärpt ett antal straffrättsliga bestämmelser och hänvisar till att regeringen föreslagit ett nytt brott med benämningen blåljussabotage. Detta brott inkluderar dock enbart poliser, ambulanser och räddningstjänst – inte våra utsatta medarbetare på akuten eller våra sjukhus.

ANNONS

Justitieministern hänvisar också till att regeringen presenterat en ny kamerabevakningslag, som innebär att det blir lättare för polisen och kommuner att söka tillstånd för kameror. Men tillståndsplikten för att vi ska kunna ha kameror utanför akuten ska finnas kvar. För butiker, krogar och enskilda blir det fritt fram – men inte för oss. Det ser vi allvarligt på. Kameror är oerhört viktigt för att kunna förebygga och klara upp brott, och i nuläget får våra akutsjukhus ofta avslag på våra ansökningar hos Länsstyrelsen.

Fler åtgärder krävs

Regeringens åtgärder för ökad säkerhet i sjukvården är otillräckliga. Här är tre saker som borde genomföras omedelbart.

1. Ta bort tillståndskravet för kamerabevakning på sjukhusen. Det är tillräckligt med en anmälningsplikt – förenat med en regelbunden tillsyn – som på andra utsatta platser, till exempel i tunnelbanan i Stockholm. Vi vill även slopa tillståndsplikten för drönare som används av sjukvården och slopa tillståndsplikten för ambulanser, för att kunna bevaka exempelvis en olycks- eller brottsplats på distans från larmcentralen.

2. Inför ett nytt brott – våld mot alarmeringstjänstpersonal – som omfattar bland annat angrepp mot vårdpersonal och där det inte ställs något krav på att angreppet sker mot någon i dennes myndighetsutövning. Sådana angrepp bör leda till lägst sex månaders fängelse.

ANNONS

3. Inför en ny straffskärpningsgrund som omfattar alla former av angrepp mot viktiga samhällsfunktioner. Regeringens förslag begränsar sig till hot och våld mot person. Vårt förslag omfattar till exempel även skadegörelse på sjukhus och ambulanser.

Som företrädare för våra tre storstadsregioner ser vi allvarligt på den ökade otryggheten i samhället som i allt större utsträckning går ut över våra samhällsbärande funktioner. Nu krävs konkreta reformer för att upprätthålla säkerheten för patienter och medarbetare i sjukvården.

Johnny Magnusson (M)

regionstyrelsens ordförande Västra Götaland

Irene Svenonius (M)

landstingsstyrelsens ordförande Stockholms län

Carl Johan Sonesson (M)

regionstyrelsens vice ordförande Region Skåne

ANNONS