Den akademiska frihetens integritet är, ytterst avhängig lärosätenas trovärdighet som ansvarstagande och vetenskapligt hederliga, skriver debattörerna.
Den akademiska frihetens integritet är, ytterst avhängig lärosätenas trovärdighet som ansvarstagande och vetenskapligt hederliga, skriver debattörerna. Bild: Tor Johnsson / TT

Akademisk frihet bygger på trovärdighet

Det är hög tid att för svenska lärosäten sätter fokus på klimatomställning. Man kan inte förminska behovet genom att behandla klimatförändringar som en klimatteori. Självfallet är den en teori men, som andra teorier som har etablerat sig med tiden, är detta inte en anledning att hoppas att det ska visa sig vara falskt alarm, skriver företrädare för studentkårer i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Slutreplik

25/7 Lärosätenas utsläpp är en fråga om trovärdighet

30/7 Risker med radikal klimatanpassning av högskolan

Lärosätenas klimatomställning kan och bör genomföras av lärosätena själva och med upprätthållande av den akademiska friheten. Men den akademiska frihetens integritet är, framförallt när det gäller skattefinansierade institutioner, ytterst avhängig lärosätenas trovärdighet som ansvarstagande och vetenskapligt hederliga.

Ekström och Olsson menar att svenska universitet och högskolor befinner sig i djup kris och att tidpunkten för en klimatomställning är därför är ”sällsynt illa vald” – trots att FN:s klimatorgan IPCC bedömer att mänskligheten bara har till 2030 på oss att avvärja katastrofala följder av klimatförändringarna. Ekström och Olsson baserar dock sin bedömning på en blandning av misstolkningar och rena felaktigheter.

ANNONS

Feltolkar rapporten

För det första skriver Ekström och Olsson att Vetenskapsrådets rapport ”indikerar att svensk forskning inte har samma genomslag som den som bedrivs i andra jämförbara länder”, vilket är raka motsatsen till vad rapporten faktiskt visar. Sverige är tillsammans med Schweiz det enda land som finns med bland topp fem i hela fem av rådets sex indikatorer på forskningsframgång – inget land ligger i topp fem i alla kategorier. För det andra skriver de att svenska forskare producerar allt färre vetenskapliga artiklar, och hänvisar då till statistik från Universitetskanslersämbetet, som tvärt om visar att antalet vetenskapliga artiklar ökat varje år under hela den redovisade perioden, förutom under corona-året 2020.

Ekström och Olsson fortsätter därefter med att förneka att klimatförändringarna skulle vara något att bry sig om, och försöker med anekdotisk bevisföring ogiltigförklara klimatvetenskapliga resultat med utgångspunkt i en artikel från 1960-talet. Att vetenskapliga fynd ständigt nyanserar och reviderar tidigare resultat, utan att därigenom omkullkasta hela det vetenskapliga teoribygget, är något vi trodde att en professor i teoretisk filosofi skulle vara bekant med.

Etablerade teorier

Det är därför uppseendeväckande att Ekström och Olsson menar att vetenskapliga teorier är otillförlitliga, bara för att de är teorier. Vetenskapsteorin säger oss att vetenskapen aldrig levererar några sanningar, utan är ett bygge av teorier som successivt testas, utvecklas och förfinas. Över tid blir vissa av dessa teorier väletablerade – däribland hittar vi evolutionsteorin och Einsteins relativitetsteori, och även det Ekström och Olsson kallar ”klimatteorin”. Självfallet är den en teori och kommer som sådan att förbättras och utvecklas över tid, men det är i vår värld inte en anledning att i full fart springa rakt emot ett stup och hoppas att det just denna gång ska visa sig vara falskt alarm.

ANNONS

En fri och stark akademi tror vi är en viktig länk i en sådan omställning, men friheten ställer också krav på ansvarstagande i prövande tider.

Tvärtom menar vi att det nu inte bara är rätt tillfälle utan i elfte timmen att ställa om universitetens och högskolornas verksamhet, liksom samhället i dess helhet, till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En fri och stark akademi tror vi är en viktig länk i en sådan omställning, men friheten ställer också krav på ansvarstagande i prövande tider. Coronapandemin har visat att vi, om vi vill och behöver, har stor förmåga att ställa om samhället för att övervinna utmaningar. Oavsett om de utmaningarna kommer i form av pandemier eller klimatförändringar tycker vi att de förtjänar att tas på allvar av universitet och högskolor.

Karl Kilbo Edlund, f.d. ordförande Göteborgs universitets studentkårer

Jacob Färnert, ordförande Uppsala universitets studentkår

Elis Wibacke, ordförande Stockholms universitets studentkår

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS