Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Adaktusson är lixad

Är du sugen på att skriva en debattext och kämpar med att göra den lagom lättläst? Då finns det ett smart digitalt verktyg som kan ge vägledning, en lixräknare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Lars Adaktusson (KD) skrev en artikel på GP Debatt den 10/8 med rubriken ”Våra värderingar bygger på kristna etik- och idéarvet”. Texten slog mig som aningen tungläst. Sådant kan bero på innehållet, på framställningssättet eller bådadera.

För att testa intrycket lixade jag texten. Lix (läsbarhetsindex) är ett enkelt sätt att mäta texters läsbarhet (eller språkliga komplexitet) som utvecklades på 1960-talet. Lixtalet är summan av genomsnittlig meningslängd och procentandelen långa ord. Som långa ord räknas ord på mer än sex bokstäver, och meningslängden mäts från stor bokstav till stort skiljetecken (punkt, frågetecken, utropstecken).

 

Förr räknade man för hand, nu ligger det en lixräknare på nätet. Man behöver en text i Word, och den bör rensas från mellanrubriker och förkortningar med punkter (t.o.m. och liknande).

Adaktussons text har lixtalet 58 (23 ord/mening plus 35 procent långa ord). Jag jämförde med två andra debattartiklar i GP. Bo Rothsteins om Riksrevisionen, som fick 54 (23+31) och Inger Enkvists om skolans läroplaner, som hamnade på 52 (20+32). Alla tre texterna ligger ganska högt.

 

Skönlitteratur brukar ha ett lixtal på 30 till 40, normal tidningstext på 40 till 50 och officiell och svår text på 50 till 60. Över 60 hamnar riktigt svårläst text. Den text du läser nu har ett lixtal på 38.

Innehållet spelar naturligtvis in. Resonemang om samhälle och politik kräver ett komplext språk. Valet av termer spelar in, liksom hur resonemangen byggs upp.

Adaktusson har tre meningar med mönstret ”även om … så …”. Här ställs två förhållanden eller synsätt emot varandra, och det gäller att hålla båda i huvudet. Ett exempel:

”Även om upplysningen av naturliga skäl kontrasteras mot kristendomens inflytande under 1700-talet så förtjänar det att påpekas att upplysningen, med dess starka betoning av den autonoma individen, växte fram och blomstrade inom en civilisation med ett redan existerande rättighetstänkande på kristen grund.”

Meningen består av 42 ord varav 16 är långa (lixtal 80), vilket kräver en samarbetsvillig läsare. Det går att dela upp det andra ledet (efter ”så förtjänar det”) i ytterligare någon mening. Lars Adaktusson är en erfaren journalist; han vet hur man gör.

 

Men lix måste användas med förstånd. En text om Göteborg blir med lixräknaren mer svårläst än samma text om Skara, eftersom Göteborg är ett långt ord. Ingen text blir heller lättläst med en punkt efter varje ord.

Det är dock klokt att lixa sina egna texter och fråga sig om den språkliga komplexiteten ligger på en rimlig nivå. Artiklar med ett lixtal på 50 är som regel vänligare mot läsaren än de som närmar sig 60.

 

Lars-Gunnar Andersson

professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

 

Mejla din språkfråga till: [email protected]