Alla minns hur det är att vara ung men alla vet inte hur det är att vara ung i dag. De orden får en ny betydelse i den pandemi vi fortfarande är mitt uppe i. En av vår tids största kriser, som påverkar hela samhället och många människors liv på dramatiska sätt. Redan innan pandemin stod vi och världen inför stora utmaningar med skenande klimatförändringar, växande antidemokratiska krafter och ekonomiska klyftor som syns i barns uppväxtvillkor.
Efter det här året är det lätt att förstå att unga har en bister syn på framtiden, något vi som politiker har ett stort ansvar att förändra. För mitt under den här krisen växer dagens unga upp och det är för dem och morgondagens barn och ungdomar vi måste skapa något bättre och ge hopp om en hållbar värld.
Tydligt handlingsprogram
Riksdagens mål slår fast att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. I den skrivelse som nu lämnas till riksdagen följer regeringen upp det ungdomspolitiska målet, redovisar ett handlingsprogram och slår fast framtida prioriteringar för ungdomspolitiken.
Unga i Sverige har i många fall goda levnadsvillkor och en stor andel unga har makt att forma sina liv, även om det finns mer att göra för att nå målet. Fortfarande finns det grupper av unga med betydligt sämre levnadsvillkor och ungdomar i områden med socioekonomiska utmaningar har ofta sämre uppväxtvillkor och livschanser. Vi kan också se hur unga med funktions¬nedsättning och unga hbtq-personer har sämre förutsättningar att uppnå makt att forma sina liv.
Över 100 insatser
I skrivelsen redovisas ett handlingsprogram med över 100 insatser för de kommande åren för att stärka den psykiska hälsan, förbättra likvärdigheten i skolan och satsa på jobb för unga.
Trots det omfattande arbete som görs kommer det att krävas hårt arbete framöver. Pandemin kommer lämna stora konsekvenser efter sig för en hel generation. För unga har den påverkat både studier och möjligheten till arbete och den har också betytt att fritid och sociala kontakter begränsats. Redan befintliga utmaningar för unga som ökande psykisk ohälsa, brist på makt och inflytande och ökade klyftor riskerar att förvärras.
För att stärka det långsiktiga arbetet med ungdomspolitiken presenterar regeringen därför fyra nya prioriteringar. De är följande:
1.den psykiska hälsan bland unga ska öka;
2.ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka
3.alla unga ska ha en meningsfull fritid,
4.alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget.
Vi behöver göra mer för att unga ska känna att politiken har lösningar på samhällsproblemen. Demokratin behöver ungas deltagande både som framtida beslutsfattare och som viktiga aktörer här och nu. Allt fler unga bedömer att de har möjlighet att påverka politiska beslut och intresset för politik är också högt. Samtidigt finns det fortfarande många unga som uppger att de har för bristande kunskaper för att kunna delta och utsatta grupper upplever att de lyssnas på i mindre utsträckning än andra unga. Här finns en enorm potential i att undanröja hinder och göra unga delaktiga i att lösa dagens och framtidens kriser. Ett viktigt steg inom det ungdomspolitiska handlingsprogrammet är en höjning av statsbidraget för barn- och ungdomsorganisationer där unga tillsammans förändrar sin egen och andras vardag.
Dagens unga ska inte bli en generation märkt av kriser. Därför krävs en ungdomspolitik som sätter ord på ungas utmaningar, möjliggör delaktighet och ökar deras inflytande.
Dagens unga ska inte bli en generation märkt av kriser. Därför krävs en ungdomspolitik som sätter ord på ungas utmaningar, möjliggör delaktighet och ökar deras inflytande. Den nya ungdomspolitiska skrivelsen och dess handlingsprogram är en del i arbetet att ge unga en framtidstro.
Amanda Lind (MP) , kultur- och demokratiminister med ansvar för ungdomsfrågor