Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kan inte trolla. Vi sjukhusläkare vill möta en realistisk sjukhusledning i dialog. Vi har många konstruktiva förslag för effektivare och bättre vård men vi gillar inte förväntningar på trolleri, skriver Shokoufeh Manouchehrpour, Sjukhusläkarna i Göteborg.

Öka budgeten eller minska vårduppdraget

Att minska personalstyrkan för att få en budget i balans på Sahlgrenska universitetssjukhuset är oförenligt med det vårduppdrag vi har. Vi anser att en ekonomi i balans endast kan uppnås genom en större budget eller ett minskat uppdrag, skriver Shokoufeh Manouchehrpour, Sjukhusläkarna i Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En nyckel för ekonomi i balans är att bli färre medarbetare totalt sett. Det är ekonomidirektör, William Hedman, som lägger fram sin vision för Sahlgrenska universitetssjukhusets budget 2019. Han menar uppenbarligen att sjukhusets huvudproblem är för många medarbetare! Våra erfarenheter och många vittnesmål ger en helt annan bild, och uttalandet ger anledning att starkt betvivla sjukhusledningens och regionens förmåga att uppfylla göteborgarnas rimliga förväntningar på god sjukhusvård.

Som så många gånger tidigare utbryter panik när det mot slutet av året uppdagas att behovet av sjukvård blivit större än regionen hoppats. I år drar kostnaderna för Sahlgrenska över med ett par procent. De desperata åtgärder som under hösten vidtagits – vikariestopp, utlokaliseringscirkus och stopp för extern röntgen leder till etisk stress bland läkare och övrig personal, ineffektivitet och till slut ökade kostnader!

Vi som dagligen möter blickar som frågar ”när tar du hand om mig?” eller frågan ”när kan min operation göras?” får svara svävande för vi vet att det i praktiken kan ta år i stället för månader. Vi skäms men stöttar varandra så gott vi kan. Vilket stöd får vi från ledningen?

Motstridiga bilder

Många regioninvånare är beredda att betala mer än i dag för att få god sjukhusvård, men de är inte villiga att slösa resurser på system där patienter vårdas på fel avdelning och där dyrbar, skicklig vårdpersonal pressas till sjukskrivning eller att säga upp sig på grund av utmattning och frustration. De kan läsa om sjukhusets vision att vara landets ledande universitetssjukhus, men märker att personalen kämpar för att lyfta sjukhuset från jumboplats (där det enligt Dagens Medicin befinner sig nu).

Nödvändig fortbildning kommer i kläm trots att den är en nyckel till att förbättra vården. Dessutom ger den en positiv ekonomisk effekt genom minskade vårdskador och är också en viktig faktor både för att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Kompetenta medarbetare har också större benägenhet att stanna kvar om lönen åtminstone höjs till en för svenska universitetssjukhus genomsnittlig nivå.

När politiker och chefer tittar rakt in i TV-kameran och försäkrar att patientsäkerheten inte är hotad växer ilskan.

Under senaste decenniet har sjukvården kompletterats med ett stort antal administrativa tjänster vars nytta för vården är ytterst tveksam. Det förväntas att vi som vårdar patienter ska klara lika stort uppdrag med färre medarbetare – då borde det väl gå att administrera lika bra med färre administratörer? Om sjukhusledningen kunde visa tillit till professionen med mindre mäthysteri så tror vi att administrationen kunde minskas, exempelvis till 2010 års nivå.

Det allvarligaste i dag är att patientsäkerheten riskeras. Väntan på röntgen kan leda till att sjukdomen hinner bli omöjlig att bota. Vård på fel klinik leder till ökad risk för felmedicinering, fördröjd medicinsk behandling, ökad risk för sjukhusinfektioner och olyckstillbud. Dessutom medför det förlängd vårdtid med lidande för den drabbade och stora extra kostnader. När politiker och chefer tittar rakt in i TV-kameran och försäkrar att patientsäkerheten inte är hotad växer ilskan hos personal, patienter och närstående som dagligen ser exempel på motsatsen.

Snabbt ökande befolkning

Göteborgs befolkning har ökat oväntat snabbt, och därmed har vi fått ta hand om ungefär 10 000 akutbesök utöver det som ”beställdes” i budget. Det är sådant som gör att sjukhuset har svårt att hålla ekonomin i balans – inte att det är för många anställda.

Vi sjukhusläkare vill möta en realistisk sjukhusledning i dialog. Vi har många konstruktiva förslag för effektivare och bättre vård men vi gillar inte förväntningar på trolleri. Framförallt förväntar vi oss att regionen ger våra sjukhus rätt förutsättningar för 2019 – mer pengar eller mindre uppdrag samt en minskad och effektivare administrativ överbyggnad.

Shokoufeh Manouchehrpour

ordförande, styrelsen för Sjukhusläkarna Göteborg