COP 21 pågår just nu och förväntningarna på klimatförhandlingarna är höga. Många länder har redan gett löften om åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser, men ytterligare åtaganden behövs och det lär bli tuffa förhandlingar på plats i Paris. Ett perspektiv som hittills saknats i förhandlingarna är möjligheten att minska utsläppen genom ökad materialåtervinning och återanvändning.
Materialåtervinning är en av de mest energieffektiva åtgärder som kan genomföras och har långt större effekt på vår klimatpåverkan än många andra åtgärder. Materialåtervinning ger radikalt mycket lägre växthusgasutsläpp än både produktion med jungfruliga råvaror och avfallsförbränning. För att minska världens utsläpp av växthusgaser med 80-90 procent, vilket FN:s klimatpanel IPCC har sagt är nödvändigt till 2050, så måste materialströmmarna reduceras kraftigt genom ökad återvinning och återanvändning.
Återvinning av metaller som till exempel aluminium innebär mer än 90 procent lägre koldioxidutsläpp än om produktionen baseras på jungfruliga råvaror. För stål är minskningen över 75 procent. Att återvinna plast ger knappt hälften så mycket koldioxidutsläpp som nytillverkning av plast från olja eller gas. Materialåtervinning har därmed stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Att återvinning och återanvändning inte syns i den nationella utsläppsstatistiken av växthusgaser gör dessvärre att de alltför ofta glöms bort när utsläppsfrågan diskuteras.
Industrin ligger före
Företag som vill vara i framkant när det gäller klimat och miljö fokuserar inte längre bara på koldioxidutsläpp och energianvändning. Företagens affärsstrategier har allt större fokus på en effektivare resursanvändning och på att basera produktionen på återvunna råvaror och komponenter. Dessa strategier ger företagen lägre kostnader, minskad energianvändning och mindre klimatpåverkan. Nu är det hög tid att synliggöra dessa effekter på den internationella politiska arenan.
Långt mer av dagens avfall och restprodukter skulle kunna återvinnas och återanvändas. För att möjliggöra detta behövs styrmedel och andra incitament som gynnar materialåtervinning. Idag är det ofta motsatsen som gäller, vilket gör det billigare att använda jungfruliga råvaror än återvunnet material. Att resurseffektivitet ännu inte har fått fotfäste i klimatpolitiken är djupt olyckligt eftersom det försenar den nödvändiga omställning av ekonomin som måste ske för att undvika en temperaturhöjning över 2 grader.
Fler jobb med återvining
Resurseffektivisering ger inte bara minskad klimatpåverkan utan stärker också arbetsmarknaden. Flera nya studier, exempelvis från Mc Kinsey och från Romklubben, visar att antalet jobb skulle öka kraftigt i takt med en ökad återanvändning och återvinning. Antalet anställda i återvinningsbranschen i Sverige har ökat med 60 procent sedan år 2000 och potentialen i en cirkulär ekonomi har nyligen uppskattats till cirka 100 000 nya jobb, bara i Sverige.
Återvinningen är en tillväxtbransch med potential att bidra med nya jobb och en kraftigt minskad klimatpåverkan. Att lyfta materialåtervinningens jobbskapande effekter vid sidan av klimatvinsterna bör kunna leda till framsteg under förhandlingarna i Paris. I EU-kommissionens nya förslag för en cirkulär ekonomi beräknas 170 000 nya jobb kunna skapas enbart genom satsningarna på ökad återvinning. Låt därför resurseffektiviteten få en tydlig plats i den kommande veckans diskussioner under COP 21 så att fler länder triggas till nya åtaganden att minska sin klimatpåverkan.
Svante Axelsson
generalsekreterare Naturskydds- föreningen
Britt Sahleström
vd Återvinnings-industrierna
Anders Wijkman
ordförande Återvinningsindustrierna