Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Återigen blir vi bortprioriterade

DEBATT: En ny studie visar att enkla åtgärder för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning uteblir i många kommuner. Inte ens när det gäller insatser som inte kostar görs tillräckligt, skriver bland andra Meta Wiborgh, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag, onsdag 4/5, lanseras Tillgänglighetsbarometern, en studie som genomförs för sjunde året i rad. I början av detta millennium beslutade riksdagen att alla enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet skulle vara undanröjda senast år 2010. Det är nu sex år sedan och vår studie visar att vi är långt ifrån måluppfyllelse.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vi som engagerar oss för att samhället ska bli tillgängligt för alla möts ofta av medhåll från politiker när vi argumenterar för ökad tillgänglighet. Samtidigt möts vi av invändningen att många insatser är kostnadskrävande och inte kan genomföras omgående. I vissa fall kan vi ha förståelse för detta.

Mer förvånande är att kommunerna inte genomför åtgärder ens när de i princip är kostnadsfria. I årets granskning av 194 kommuners arbete med tillgänglighet ser vi tecken på ren passivitet. En tredjedel av de granskade kommunerna gör inga insatser alls för att få privata aktörer att arbeta med tillgänglighet. Över hälften saknar en strategi för att anställa fler med funktionsnedsättning och hälften ställer inga krav tillgänglighet när de delar ut kulturbidrag. Genomgående är detta exempel på insatser som kan vidtas utan att det kostar.

Spelar stor roll i vardagen

Bristande tillgänglighet drabbar många. Oavsett om du har en livslång funktionsnedsättning, drabbas av en skada, på ålderns höst fått svårare att ta dig fram eller är anhörig eller personlig assistent så spelar tillgänglighet stor roll i vardagen.

Tillgänglighetsbarometern visar att ökad tillgänglighet inte bara är en resursfråga. Dels för att enkla och kostnadsfria åtgärder uteblir, dels för att det inte finns några tecken på att en kommuns storlek skulle vara avgörande för en kommunens möjligheter att förbättra tillgängligheten.

Alla har rätt till ett bra liv

Alla människor har rätt till ett bra liv och den rätten inskränks om samhället inte görs tillgängligt. I många kommuner finns lågt hängande frukter att börja med.

Ytterst vilar ansvaret på politikerna. De bör i dialog med brukarorganisationer identifiera mål och se till arbeta för att uppnå dessa.

Låt oss se till att samhället görs fullt tillgängligt för alla, och att vi snarast når delmålet om att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder.

Meta Wiborgh

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Christina Rogestam

ordförande SPF Seniorerna

Harald Wessman

affärsområdeschef assistans, Humana