Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Folkhälsomyndigheten har pekat ut skolan som en orsak till psykisk ohälsa, skriver debattörerna. Bild: Lisa Thanner

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Är skolan en riskfaktor för psykisk hälsa?

Hela 25 procent av Sveriges skolelever lider av psykisk ohälsa. Och forskning visar att andelen 13-åriga pojkar med högt blodtryck nästan fördubblades mellan 20015 och 2015, ett tydligt tecken på ökad stress bland unga. Ska skolan fungera bättre och ska Sverige nå målet om en jämlik hälsa behöver elevernas stressnivåer komma ner, skriver läkare, forskare och rektorer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nyligen har drygt 1,4 miljoner elever återvänt till sin vardag i skolan. Enligt Folkhälsomyndigheten har nästan hälften av 15-åringarna gjort det med en tung klump i magen. Försämrade skolprestationer och ökad skolstress tyder på att svenska skolan fungerar sämre efter 1990-talets stora skolförändringar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

År 2019 kan vi inte bara konstatera att våra ungdomar mår dåligt i skolan – och kanske till och med av skolan. Vi menar att man i större utsträckning behöver söka svar i forskningen på varför våra ungdomar mår allt sämre och utöka samarbetet mellan olika discipliner för att identifiera riskfaktorerna. En bra skola är hälsofrämjande och kan överbrygga ojämlikheter även om föräldrar och andra vuxna de unga litar på självklart spelar en viktig roll. En dålig skola är däremot en riskfaktor för hälsa med långtgående konsekvenser.

Vid Sahlgrenska akademin är vi en forskargrupp som nyligen presenterade en första rapport kring en unik studie om livsvillkor, stress och hälsa bland unga i Västra Götaland. Ett 50-tal lärare, rektorer, skolsköterskor, forskare och myndigheter samlades i november för att gemensamt diskutera både riskfaktorerna, och skyddsfaktorerna kring ungas hälsa när den preliminära rapporten presenterades.

Skolan är orsaken

Flertalet ungdomar i Sverige mår bra, men i absoluta tal (25 procent) lider alldeles för många av psykisk ohälsa utan att någon riktigt verkar förstå varför. Folkhälsomyndigheten har pekat ut skolan som en orsak till psykisk ohälsa. Försämrade skolprestationer och ökad skolstress tyder på att svenska skolan fungerar sämre efter 1990-talets stora skolförändringar.

Begriplighet om vad som förväntas av individen är viktigt för hälsan. Skolan av i dag verkar ha förlorat mycket av den begripligheten

Dessutom visar forskningen att psykisk ohälsa kan ge upphov till symptom som övervikt och högt blodtryck. Våra data visar att andelen 13-åriga pojkar med högt blodtryck ökade från 7,8 procent till 15,1 procent mellan åren 2005 och 2015.

Stor betydelse för stressnivån

Studien, där drygt 2 000 elever från årskurs 7 ingått i enkätundersökningar och i fysiska undersökningar, visar tydligt att en känsla av välbefinnande, goda relationer med föräldrar, vänskap och trivsel i skolan har stor betydelse för stressnivån. Även om socioekonomisk status och invandrarbakgrund har betydelse, visar uppföljning av 13-åringar att stressnivån ökar generellt i alla grupper.

Begriplighet om vad som förväntas av individen är viktigt för hälsan. Skolan av i dag verkar ha förlorat mycket av den begripligheten förutom att det sociala spelet i skolan och sociala medier ställer allt större krav på att uppvisa beteende som belönas med innanförskap eller bestraffas med utanförskap. Det i kombination med höga krav på dokumentation och kontinuerlig bedömning kan bli starkt stressande både för lärarna och eleverna. Barnen befinner sig i ett tävlande från dag ett. Föräldrar driver på barn redan på fotbollsplanen, och i skolan fyller vi på.

Förändrat betygsystem

Ovanstående faktorer riskerar att skapa en oharmonisk skolgång. Det förslag som Kommissionen för jämlik hälsa kom med om vikten av insatser, bland annat ett förändrat betygsystem, för att motverka skolmisslyckande borde därför följas upp,

Om det visar sig att vi har byggt ett ohållbart system behöver vi tillsammans, lärare, rektorer, elevhälsa, forskare, myndigheter och föräldrar fokusera mer på förebyggande arbete. 75 procent med psykisk ohälsa drabbas före 24 års ålder.

Sverige har lovat ta en ledande roll i uppfyllandet av FN:s Agenda 2030, där det tredje hållbarhetsmålet är hälsa. Tillsammans med mål 5 om större jämställdhet och mål 16, som erfordrar effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer, har vi en nationell agenda.

Yun Chen, docent, forskare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet

Peter Friberg, professor/överläkare, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska sjukhuset

Mikael Levy, rektor Lindåsskolan i Billdal

Ing-Marie Wieselgren, specialist i psykiatri, med dr, överläkare Akademiska sjukhuset, Uppsala

Anna Engström Ågren, rektor Fridaskolan i Trollhättan