Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Är glaset fyllt till bredden eller brädden?

Spelar det någon roll om man skriver ”i stort sätt” eller ”i stort sett”? Eller ”till bredden” i stället för ”till brädden”? Ja, det gör det faktiskt. Särskilt om man är skrivande journalist på en svensk dagstidning.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ett par mejl har kommenterat uttryck som ”fotbollsarenan var fylld till bredden”. Så kan det stå i tidningen, men det borde ha stått fylld till brädden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vi har två ord, dels bredd (bildat till bred), dels brädd ’kantlinje, utbredningsgräns’. Problemet är att kort e och kort ä uttalas på samma sätt av de flesta svensktalande. Det betyder att knekt (spelkortet) och knäckt (av knäcka) låter likadant. Vi har också streck och sträck att hålla isär, vilket inte är så enkelt. Man ritar ett streck, och man stryker ett streck över något. Men fåglarna sträcker i ett fågelsträck. Och vi måste skilja på tandvärk och järnverk. Det är en del att hålla reda på.

Ett annat fall, där det kan bli fel, är uttrycket i stort sett. Bakgrunden till uttrycket är ’när man ser det i stort’. Påfallande ofta ser man stavningen i stort sätt. Uttalet ger ingen vägledning för stavningen, sett och sätt låter likadant, och man kan kanske tolka uttrycket som ’på det stora sättet’.

Jag letade efter träffar på i stort sett och i stort sätt i två stora textsamlingar, dels i tidningstext, dels i ett bloggmaterial. Det visade sig att i tidningarna blir det rätt (alltså i stort sett) i 99,4 procent av fallen. I bloggmaterialet blir det rätt i 86 procent av fallen, vilket betyder flera tusen felstavningar.

Jag sökte också på fylld till bredden och fylld till brädden. I tidningstext blir det rätt i 70 procent av fallen; man kunde nog begära mer. I bloggmaterialet blir det rätt i 20 procent av fallen. Alltså, det blir för det mesta fel: där skriver och läser man oftast till bredden, inte till brädden. Den uppenbara slutsatsen är att majoriteten bloggare tror att det heter till bredden.

Spelar det någon roll? Jo, det gör nog det. För det första är det en rimlig utgångspunkt att journalister, som har betalt för att använda språket i tal och skrift, ska använda språket korrekt. Det är inte alltid självklart vad som är rätt och fel, men för stavningen är det faktiskt det. Svensk stavning är normerad; det finns rätt och fel.

Journalister har dessutom ett språkligt ansvar. Sannolikt större än de själva är medvetna om. Om man undrar vad som menas med offentligt skriven svenska, så finns det ingen bättre referenspunkt än just språket i svenska dagstidningar. Det utgör det offentliga språkets skyltfönster.

Även för den som inte är skrivande journalist, kan det vara klokt att lära sig att skriva i stort sett och till brädden. Det är ett par av alla de små detaljer som i mångas ögon skiljer dem som kan från dem som inte kan.

De flesta av oss vill kunna, vill göra rätt – tro’t eller ej.

Lars-Gunnar Andersson

professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Mejla din språkfråga till

[email protected]