De största scoopen från 2015 belönas i kväll på Guldspadegalan i Göteborg. Avslöjanden om rättsövergrepp, korruption och omfattande slöseri med våra skattepengar konkurrerar om de prestigefyllda prisen. De nominerades egna arbetsbeskrivningar visar att offentlighetsprincipen har varit en viktig pusselbit i många avslöjanden. Och det bekräftas också av den enkät som vi har skickat ut till de tävlande journalisterna.
I 26 av de 27 nominerade granskningarna har journalisterna använt offentlighetsprincipen som ett verktyg i sitt grävande. I 23 av granskningarna har informationen som journalisterna fått fram på detta sätt varit helt avgörande eller mycket viktig för avslöjandet.
Effektivt verktyg
Ett exempel är Aftonbladets Kerstin Weigl och Kristina Edblom som bland annat läst 200 rättspsykiatriska undersökningar om män som mördat sina kvinnor. Deras granskning visar att många av de mördade kvinnorna hade kunnat vara i livet om myndigheterna tagit varningssignalerna på allvar.
Offentliga uppgifter i kommunens ekonomisystem spelade en viktig roll när Kina Pohjanen på P4 Uppland följde flödet av pengar från bolaget Svensk kärnbränslehantering till Östhammars kommun. Pengarna visade sig finansiera delar av den kommunala näringslivschefens lön och konferensresor till Rivieran för kommunens tjänstemän. Det här under samma tid som Östhammar skulle ta ställning till om bolaget skulle få gräva ner kärnavfall i kommunen.
Granskningarna visar att offentlighetsprincipen fortfarande är ett effektivt verktyg för att granska myndigheter. Men den fungerar inte lika bra i alla delar av Myndighetssverige. På vissa håll är sekretessen så stark att insynen är lika med noll. Och det värsta är att dessa blinda fläckar växer i takt med att ständigt nya sekretessregler införs.
Sekretessen har skärpts
En kartläggning som konstitutionsutskottet gjorde år 2012 visade att Sveriges EU-inträde medfört att sekretessen skärpts vid 65 tillfällen. Till det ska läggas de många sekretessregler som Sverige infört helt på eget initiativ, ofta efter önskemål från våra myndigheter.
I år fyller offentlighetsprincipen 250 år och man kunde tro att den skulle vara fredad åtminstone under jubileet. Men justitiedepartementet har tvärt om slagit till med ett förslag om att införa inte mindre än sju nya sekretessregler (Ds 2016:2). Ett av förslagen är särskilt illa genomtänkt och går ut på att offentlighetsanställdas personnummer ska bli hemliga. Det skulle göra det svårare att avslöja tjänstemän som sitter på dubbla stolar, som inte redovisat sina bisysslor, som upphandlat tjänster från närståendes bolag eller ljuger om sina meriter. Den här typen av inskränkningar av insynen kommer självklart att få effekter för möjligheterna att bedriva granskande journalistik, vilket borde oroa alla som inte litar blint på myndigheter och makthavare.
”Utan stöd av offentlighetsprincipen hade det här avslöjandet aldrig gått att genomföra”, kommenterar Ali Fegan sin granskning av Sjöfartsverkets hemliga miljardköp av helikoptrar. Fegan och Uppdrag granskning-kollegan Lars-Göran Svensson är nominerade till en Guldspade i kategorin riks-tv. Genom att ta strid i domstol lyckades de få ut dokumenten som Sjöfartsverket hade försökt hålla hemliga. Uppdrag granskning kunde visa att myndigheten rundat upphandlingsreglerna och ljugit för regeringen om kostnaderna för affären.
Sjöfartsverket tilldelades tidigare i veckan utmärkelsen Årets Rullgardin efter att ha motarbetat insyn och granskning.
Dags att gallra
Frågor om offentlighet och sekretess ligger på justitieminister Morgan Johanssons bord. Det är hans departement som nyligen föreslagit en rad nya skärpningar av sekretessen. Mot bakgrund av detta vill vi fråga ministern: Hur mycket mer sekretess tål offentlighetsprincipen? Och är det rent av dags att gallra bland befintliga sekretessregler för att ge utrymme för fler viktiga avslöjanden?
Terje Carlsson
ordförande Föreningen grävande journalister FGJ
Julia Wågenberg
ledamot juridiska rådet, FGJ
Fouad Youcefi
ledamot juridiska rådet, FGJ
Carl Larsson
ledamot juridiska rådet, FGJ
Per Hagström
ledamot juridiska rådet, FGJ