Preem drog i september tillbaka sin ansökan att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Opinionen och de ekonomiska realiteterna blev för starka. Om inte miljörörelsen agerat mot utbyggnaden och överklagat det tillstånd som Preem fick år 2018 kunde utbyggnaden redan varit gjord. En utbyggnad som skulle ha inneburit 60 procent ökade koldioxidutsläpp.
Preems nye vd säger en intervju i Dagens Industri den 11:e december det som miljörörelsen hävdat hela tiden nämligen att utbyggnaden inte var något bra miljöprojekt. Han menar att Preem drivit utbyggnadsprojektet i många år har gjort att Preem hamnat på efterkälken i klimatomställningen. Bra att Preems ledning äntligen kan uttala det. Dock mycket anmärkningsvärt att Preem la så mycket kraft i våras på att säga motsatsen och förde många bakom ljuset. Det är problematiskt ur demokratisk synvinkel att ett företag med så stark PR-avdelning köpte sidor i dagstidningar som såg ut som vanliga tidningssidor och propagerade sina osanningar. Dessutom hade man TV-reklam med samma falska innehåll. Man ordnade även upprepade så kallade ”informationsmöten” med Lysekils kommunledning för att säkerställa deras stöd. Det är också problematiskt att våra tillsynsmyndigheter Naturvårdsverket och Länsstyrelsen gav helt grönt ljus till Preem i den första instansen.
Ökade koldioxidutsläpp
Nu har Preem nya utbyggnadsplaner på gång för raffinaderiet i Lysekil. Preem vill fortsätta leverera drivmedel till den ineffektiva tekniken med förbränningsmotorer. Ett Saudiägt bolag med nästan 100 miljarder kronor i omsättning ger sig inte så lätt. Denna gång vill man använda bioråvara. Man slår på stora trumman fastän det bara rör 5 procent av produktionen och fastän att koldioxidutsläppen kommer att öka. De ökade utsläppen på 6 procent kommer från fossilgasen som används för att producera vätejoner. Vätejoner som krävs för att omvandla bioråvaran till diesel. Dessutom är energiförlusterna 30 - 40 procent i omvandlingen från bioråvara till diesel.
Preem påstår det att den producerade mängden biodiesel i användarledet kommer att minska utsläppen av koldioxid med 1,2 miljoner ton per år. Man redovisar inte hur man tagit fram den siffran. Biodiesel ger lika stort utsläpp i förbränningsmotorer som fossil diesel. Det går inte att komma ifrån. Återupptaget av koldioxid från förbränd bioenergi måste räknas utifrån ett tidsperspektiv. Preems sätt att räkna verkar utgå ifrån är att det sker upptag av koldioxid i samma stund som utsläppen sker. Detta är naturligtvis inte fallet utan varierar utifrån vilken bioråvara som används.
Ett Saudiägt bolag med nästan 100 miljarder kronor i omsättning ger sig inte så lätt
Preem anger att de ska använda tallolja, rapsolja, matoljerester och slakteriavfall. Tallråvaran har en återväxttid på cirka 80 år och kan inte ses som koldioxidneutral under den tid som finns till förfogande enligt IPCC:s rapporter. Rapsolja är en ettårig växt som gödslas vanligtvis med konstgödsel gjort på fossil råvara. Raps odlas på åkermark som skulle kunna användas till matproduktion. Sverige är inte självförsörjande på mat och det orealistiskt att importen ska fortsätta samtidigt som åkerareal används till odling för bioenergi. För matoljerester gäller samma resonemang. Slakteriavfall är inte på något sätt en råvara med rimligt koldioxidavtryck. I djurhållning försvinner stora delar av den tillförda energin från växterna och det sker utsläpp av metangas.
Biologisk mångfald minskar
Odlingen av den bioråvara som Preem vill använda, minskar den biologiska mångfalden både när det gäller planterad tallskog och rapsodling. Tallråvaran kommer att tas både från ökad avverkning av naturskog och från gigantiska monokulturer. Vid konventionell rapsodling används stora mängder biocider som är ett hot både mot jordlagret och insekter.
Preem väljer inte att göra en genomlysning av raffinaderiets totala verksamhet och presentera en avvecklingsplan för att få bort alla sina koldioxidutsläpp. Preemraff Lysekil släpper ut 1,7 miljoner ton koldioxid på raffinaderiet. Råoljan man köper in ger ett utsläpp på 7 miljoner ton koldioxid vid utvinning och sen ger Preems produkter 50 miljoner ton koldioxid i användarledet. Totalsiffran blir mer än Sveriges fossila utsläpp inom landet.
Ompröva Premraffs tillstånd
Preemraff Lysekil har ett icke tidsbegränsat verksamhetstillstånd. Sedan Preemraff har fått det tillståndet har kunskapsmängden ökat efterhand om hur allvarligt klimatnödläge vi befinner oss i. En fortsatt verksamhet som nu är inte förenlig med Parisavtalet. Det har också kommit rapporter om hur närboende vid raffinaderier påverkas hälsomässigt. Riksdagen och regeringen bör avkräva Preem på en avvecklingsplan för alla koldioxidutsläpp. Preems ledning bör, om man ser sig som ett bolag som tar vetenskaplig kunskap på allvar, vara proaktiva och direkt börja avveckla koldioxidutsläppen i alla led av sin verksamhet.
Hugo Norell, Nätverket Stoppa Preemraff
Helena Fernandez, Nätverket Stoppa Preemraff
Mari Larsson, Nätverket Stoppa Preemraff