Nooshi Dadgostar satte ner foten och äntligen bjöds vi på aktivism i riksdagen. Förslaget om fri hyressättning låter hyresgästen avföras från diskussioner och förhandlingar om sina egna ekonomiska livsbetingelser och boendevillkor. Och är ytterligare ett i raden av smygnyliberaliserande förändringar av samhället som nu getts uppmärksamhet.
Långsiktiga negativa samhällsförändringar sker alltid via små positiva pragmatiska justeringar eller genom beslut som inte ges uppmärksamhet eller som anses som obetydliga. Exempelvis ett ökat övervakningssamhälle där varje liten förstärkning motiveras med löften om fler haffade brottslingar eller som med ekonomiseringen av skolor som i det lilla ger tydligare valmöjligheter men som i det stora skapat skolor med korrumperad betygsättning och segregering.
Nyliberala kulturförändring
Den nyliberala kulturförändringen har inneburit att gemenskap, trygghet och rättvisa med åren svalnat som ideal och blivit så till den graden normaliserad att knappt ens politiska analyser i media eller bland andra politiker förmår beröra kärnfrågan, den om medbestämmande och rättvisa.
Dadgostars beslut om att skydda vanliga hyresgästers inflytande betraktas i stället ur ett partistrategiskt perspektiv, eller som parlamentariskt ”snurrigt”. Hur lågt kan man sjunka i ett samhälle? Hur långt bak i våra medvetandelager har inte frågor som medbestämmande och demokrati hamnat? Politiska resonemang och analyser i dag handlar nästan enbart om partitävlande, extremism, valbarometrar eller förtroenden för enskilda partiledare.
”Vuxna i rummet” talar om regeringskriser och hur oansvarigt för Sverige misstroenden är. Men politisk aktivism kommer alltid att vara oansvarig, snurrig och obegriplig för de som i första hand har förvaltning som sitt största politiska kall. Politisk aktivism innebär att man för fram sin hjärtefråga i första hand och låter pragmatism och fulretorik som att man är i allians med motståndarna om de också skulle rösta på samma förslag, komma i andra hand.
Historisk händelse
Göran Greider skrev tidigare i veckan i ETC om V:s beslut: ”Det skrevs historia”. Och han har fått rätt. Inte bara för att omröstningen var demokratiskt historisk utan för att det var politisk aktivism i riksdagen, i hjärtat på svensk politik. Dadgostars misstroendeförklaring var en genuin systemprotest om än kanaliserad i en sakfråga. Hon har upprepat ordet systemskifte. Hennes argumentering är att ifall man tillåter fri hyressättning för nyproduktion så kommer det att bli marknadshyror för alla hyresgäster, ”Det är precis så här man genomdriver systemskiften” uttryckte hon sig i Agenda. Det nyliberala smygtassandet har fått strålkastarljuset på sig.
Omröstningen ser ut att skapa ännu tydligare gränslinjer i svensk politik med Liberalerna som nu skyndar hem till höger- och nationalistlägret och Centerpartiet som måste välja sida. Den politiska dagordningen har krackelerats. Ljus och näring sipprar in mellan springorna för tänk om vi kan börja diskutera politik och demokrati med historiska perspektiv och med ett öppet sinne inför hur vi ska göra en demokratisk renovering.
Momentum för nytänkande
Vilka mänskliga värderingar är det viktigast att värna om? Om någon tror att det finns naturliga eller bättre tillfällen för misstroende i politiken eller i det offentliga så är man extremt naiv. Det är just i den där ”överdrivna” protesten, och som många tänker inte kommer att vara till gagn för hennes popularitet och karriär, som momentum för nytänkande kan uppstå.
Låt detta bli en förövning till vad som kommer att krävas för att få stopp på den kanske allra mest förgiftande kulturförändringen av alla.
Låt detta bli en förövning till vad som kommer att krävas för att få stopp på den kanske allra mest förgiftande kulturförändringen av alla. Den av alla politiska läger skapade konsumtionskulturen och missbruket av vår planets resurser och klimatproblemen. Det kommer att krävas många ”störande och naiva” beslut i vår riksdag framöver för att få stopp på detta civiliserade självmord. De kommer att krävas många välta bord i månglarnas riksdag och i frågor där vinstintressen finns där de inte borde finnas.
”Demokrati i arbete”
Tove Lifvendahl skrev tidigare i SvD att ifall regeringen Löfven faller så är det inte en samhällskris utan: ”Det är en demokrati i arbete.” Sant!
När kanske BNP i sin roll som motor i samhället i framtiden tvingas på defensiven och krav på gröna och mänskliga hållbarhetsincitament för samhällsutvecklingen kan tänkas fälla en konservativ regering så hoppas jag att Tove Lifvendahl lika avmätt nöjer sig med konstaterandet att: ”Det är en demokrati i arbete.”
Mats Sederholm, författare, skribent och aktiv för DiEM25