Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vår rekommendation till den som blir kommunstyrelsens ordförande efter valet är att tydligt ta på sig rollen som högsta ansvarig för stadsutvecklingen, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Dags att stå upp för den täta myllrande staden

Varje dag tappar staden i sakta mak skattekraft, köpkraft, tillväxt och attraktivitet. Utan tillräckliga skatteintäkter är det svårt att nå målet att göra Göteborg till en stad för alla. Trenden måste vändas. Lösningen är en tät blandstad, skriver bland andra Rikard Ljunggren, Fastighetsägarna Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För att möta befolkningsökningen i Göteborg behövs minst 4 500 nya bostäder om året. Det är långt ifrån de knappt 2 000 per år som byggts de senaste åren. Vi tror inte att staden insett allvaret i situationen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Eftersläpningen har djupa rötter. Göteborg har aldrig hämtat sig från upplösningen av stadskärnan som skedde under 1970-talet. Efterkrigstidens modernism med glest utspridda enklaver av enhetliga punkt- och lamellhus, villamattor i kransen och en kraftig separering av olika funktioner och trafikslag har medfört att vi blivit Europas glesaste storstad. Det finns en stor, outnyttjad förtätningspotential i Göteborg.

Ologisk rädsla

”Det är inte så länge sedan vi hade vakanser i allmännyttan”, är en invändning mot ökat byggande man ofta hör från stadens håll. Den överskottsrädslan är både ologisk och ogrundad. Så länge det byggs på rätt ställen, det vill säga att förtätningen sker inifrån stadskärnan och ut, kommer det inte att uppstå något överskott inom överskådlig framtid. Därtill är det ohållbart att försöka undvika ett hypotetiskt problem genom att förvärra ett faktiskt.

Om man betraktar Stockholm, Solna, Nacka, Sollentuna och Sundbyberg som en stad med flera kärnor, har de tillsammans vuxit med 42 procent sedan 1980. Göteborg har i sin tur endast vuxit med 24 procent. Även om man lägger ihop de fem Stockholmskommunerna är de ändå till ytan mindre än Göteborgs Stad. Men på den ytan bor mer än dubbelt så många som här. Samtidigt ligger byggandet i huvudstadsområdet nästan på samma nivåer som under miljonprogrammets sista år, med knappt 7 000 färdigställda bostäder om året. Göteborg har dock aldrig varit i närheten av de knappt 4 000 bostäder man byggde 1975, trots flera högkonjunkturer. Stockholms Stad bygger i dag dubbelt så mycket på en yta som är knappt hälften av vår.

Sämsta inkomstutvecklingen

Göteborgs grundproblem är att staden som regioncentrum har ytterst svårt att erbjuda invånarna attraktiva bostäder i en tät stadskärna. Från Göteborg flyttar arbetande barnfamiljer som tjänar över 200 000 kronor om året, medan unga som tjänar under 200 000 kronor om året flyttar in. Följden har blivit att Göteborg har den sämsta inkomstutvecklingen i hela regionen. Det skapar i sin tur en svaghet för byggmarknaden.

Slutsatsen man kan dra av det är att Göteborg är en attraktiv studentstad. Men så fort studierna är avklarade går flyttlasset härifrån. Varje dag tappar staden i sakta ström skattekraft, köpkraft, tillväxt och attraktivitet. Utan tillräckliga skatteintäkter är det svårt att nå målet att göra Göteborg till en stad för alla. Trenden måste vändas.

Vi ser tre huvudutmaningar:

1. Byggtakten behöver öka. Åtminstone 4 500 nya bostäder av olika upplåtelseformer och storlekar i bra lägen behöver stå färdiga varje år. Går det att bygga i sådan takt i Stockholmsregionen går det i Göteborg. Ett sätt att snabba på byggandet är att återinföra stadsplanen, som kan ge ett överflöd av byggklara tomter, samtidigt som det är möjligt att ha en kontinuerlig medborgardialog om stadens långsiktiga utveckling

2. Stadskärnan måste förtätas och stärkas med minst 75 000 nya bostäder de kommande 15-20 åren och ungefär lika många arbetsplatser. Exempel på områden som snabbt kan förtätas är Heden, Gullbergsvass, Centralen, uppställningsytorna kring Nya Ullevi bort mot Valhalla IP samt centrala parkeringsytor som Skanstorget.

3. Intressekonflikter måste hanteras. Konflikten står mellan de som tar sitt ansvar för utvecklingen och de som högljutt säger nej till förändring. Därför måste politiken vara beredd att köra över enskilda särintressen när staden förtätas. Det kräver i sin tur ett politiskt ledarskap vi hittills inte skådat. Vår rekommendation till den som blir kommunstyrelsens ordförande efter valet är att tydligt ta på sig rollen som högsta ansvarig för stadsutvecklingen, som står upp för den täta, levande och myllrande staden.

Tätheten har enorm betydelse

Tätheten har enorm betydelse för möjligheten att skapa en stad som är långsiktigt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Det skapar jobb och ger högre löner, inte minst inom den växande servicebranschen. Framför allt leder tätheten till nya innovativa branscher.

Låt oss ta chansen och erbjuda både nuvarande och blivande göteborgare en ärlig chans att få bosätta sig här och bidra med sina idéer, drömmar och arbete till Göteborgs utveckling. Det sägs att bästa sättet att förutspå framtiden är att skapa den. Vi bidrar gärna, men beslutet ligger i stadens händer och det kan inte vänta.

Rikard Ljunggren

ansvarig närings- politik, Fastighetsägarna Göteborg

Jan Jörnmark

författare och docent i ekonomisk historia

Patrik Andersson

samordnare för Yimby Göteborg