Presidentvalet i Österrike ser ut att bli oerhört jämnt, och ett slutresultat väntas först under måndagen. Preliminära siffror från inrikesdepartementet gav dock vid handen att högerpopulisten Norbert Hofer vunnit knappt. Men resultatet innefattade inte 900 000 poströster, vilket motsvarar nästan 14 procent av det sammanlagda antalet röstberättigade. Arkivbild.
Presidentvalet i Österrike ser ut att bli oerhört jämnt, och ett slutresultat väntas först under måndagen. Preliminära siffror från inrikesdepartementet gav dock vid handen att högerpopulisten Norbert Hofer vunnit knappt. Men resultatet innefattade inte 900 000 poströster, vilket motsvarar nästan 14 procent av det sammanlagda antalet röstberättigade. Arkivbild.

Dött lopp i delat Österrike

Presidentvalet i Österrike speglar ett delat land, enligt en expert. I princip ser det ut att bli dött lopp mellan den högerextrema politikern Norbert Hofer och Alexander Van der Bellen, före detta ledare för De gröna.

ANNONS
|

Högerpopulistiska Frihetspartiet FPÖ:s Norbert Hofer vann klart i första valomgången, men när den andra omröstningen var klar på söndagen stod det klart att rösträkningen blir en nagelbitare. Prognoser visar att det är oerhört jämnt, och det slutliga resultatet väntas inte förrän 900000 poströster – motsvarande 14 procent av antalet röstberättigande – är färdigräknade på måndagen.

Kathrin Stainer-Hämmerle, österrikisk statsvetarprofessor, räknar med att det officiella slutresultatet är klart först klockan 17. Och är det då mycket jämnt kan eventuellt författningsdomstolen komma at få sista ordet.

Inrikesdepartementets preliminära resultat, som inte omfattar poströsterna, visar att högerpopulisten Hofer har fått 51,9 procent mot 48,1 procent för den oberoende kandidaten Van der Bellen, rapporterar Reuters.

ANNONS

Avgrundsdjup spricka

Stainer-Hämmerle ser sifforna som en spegel av ett delat land, där väljare på landsbygden har röstat på den högerpopulistiske FPÖ-kandidaten Norbert Hofer medan städerna i stor utsträckning stött den oberoende kandidaten Alexander Van der Bellen.

Sprickorna mellan de båda är avgrundsdjupa inom frågor som dominerat valrörelsen: asylrätten, integration och EU:s framtid.

- Men det är också etablissemanget mot antietablissemanget; de arga männen och kvinnorna mot de mer optimistiska väljarna, säger Stainer-Hämmerle.

Hofers FPÖ spelar på känslor mot EU, invandrare och utlänningar, vilket enligt Kathrin Stainer-Hämmerle är kännetecknande för just högerpopulistiska partier.

- FPÖ är också ett oppositionsparti som ger enkla svar på väldigt komplexa problem, och partiet har också den yngste presidentkandidaten. Han är också för att det hålls fler folkomröstningar och ser sig därför som talesperson för folket: alltså en klassisk hållning för en högerpopulist.

ANNONS

Stor formell makt

Österrikes president har formellt stor makt och har efter val laglig rätt att utse kansler efter och ministrar i regeringen.

- Ingen president har gjort det tidigare. Men i Österrike har vi också fått fler och fler partier i parlamentet; därför är möjligheterna att forma nya koalitioner större än tidigare, och så möjligen också presidentens åsikt.

Kathrin Stainer-Hämmerle konstaterar att konstitutionen ger presidenten omfattande befogenheter, som traditionellt inte har använts. Hur Hofer kommer att agera återstår att se – om han väljs.

Fakta: Nya namn i Österrike

Österrike fick i tisdags en ny förbundskansler sedan socialdemokraten Werner Faymann i förra veckan överraskande hoppat av alla sina poster och nu ersatts som både regeringschef och partiledare (formellt från i juni) av Christian Kern, tidigare chef för Österrikes statsjärnvägar. Regeringen är en koalition mellan socialdemokratiska SPÖ och konservativa ÖVP.

Ny president väljs efter avgående Heinz Fischer (tidigare SPÖ, men formellt partilös som president). I den avgörande valomgången möts Norbert Hofer från högerpopulistiska FPÖ och den oberoende kandidaten Alexander Van der Bellen, som tidigare varit ledare för De gröna.

Varken FPÖ eller De gröna har tidigare innehaft presidentposten.

Fakta: Flyktingkrisen ökade Hofers stöd

FPÖ-kandidaten Norbert Hofers popularitet har ökat i takt med flyktingkrisen, som väckt människors oro för jobb- och säkerhetsfrågor. Den oberoende kandidaten Alexander Van der Bellen har i sin tur varnat väljarna för att landets rykte står på spel.

År 2000 frös övriga EU sina kontakter med Österrike sedan dåvarande FPÖ-ledaren Jörg Haider fört in partiet i en regeringskoalition med högerpartiet ÖVP.

Även om presidentposten i Österrike i huvudsak är representativ – den politiska makten ligger hos regeringen och nyinsvurne förbundskanslern Christian Kern – skulle en valvinst för Norbert Hofer ge eko i unionen och ytterligare medvind för den högerpopulistiska vågen i Europa.

Hofer har redan på förhand sagt att han kan tänka sig att upplösa Kerns regering om den exempelvis slopar Österrikes "maxgräns" för hur många flyktingar som kommer att accepteras under de närmaste åren.

Helst skulle han vilja se ett invandringsstopp, där man bara välkomnar den som kan något som verkligen eftertraktas – oavsett om personen är EU-medborgare eller inte.

Ledande europeiska politiker, bland dem EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, har manat österrikarna att rösta emot Hofer.

Källa: AFP, Reuters, Politico European Edition

ANNONS