- Ska vi hela vägen tillbaka? undrar den amerikanska konstnären Candy Chang lite matt.
Hon är specialinbjuden till arkitektkontoret Whites stora årliga sammandrag då 500 arkitekter från hela Norden gör något tillsammans. Under fredag eftermiddag handlade det om att cykla från Frihamnen till Masthuggstorget med vätskekontroll vid Götaplatsen. Och så tillbaka igen.
Det är lite skolresestämning när alla hämtar ut cyklar, hjälmar och reflexvästar för att sedan ge sig iväg över Göta älvbron.
- Upplevelsen av staden blir mer konkret när man cyklar. Vi vill också fundera på hur man kan göra Göteborg till en bättre cykel. och fotgängarstad, säger Johan Lundin på Whites Göteborgskontor.
Offentliga rum
Candy Chang bor i New Orleans och arbetar med det offentliga rummet och hur människor möts.
- I Göteborg verkar många byggnader vända sig inåt. Precis som i Helsingfors där jag bott tidigare, konstaterar hon när vi cyklar nerför Avenyn.
Hon jämför med New York och New Orleans där människor träffas spontant på trappan till sina hus.
- Men där är ett annat klimat. Här gäller det att hitta andra sorters mötesplatser, både fysiska och på nätet, säger Candy Chang.
Kaffe och bulle
Vid Masthuggstorget blir det kanelbulle och kaffe. På stora whiteboardtavlor får den som vill beskriva vad de vill se längs Första Långgatans parkeringstundra. Ett sätt att öppna debatten om staden, menar Candy Chang. Ett av hennes senaste projekt kallas Before I die. Det består av en griffeltavla med texten Before I die I want to...och så får människor skriva vad det är de vill göra innan de dör. En enkel mening som kan starta en tanketråd eller kanske en dialog.
På tavlorna vid Masthuggstorget skriver påfallande många att de vill se park, grönska, trädgård. Vill inte arkitekter ha hus i staden?
Anna Johanna Klasander, från Göteborg, ser lite förvånad ut över frågan.
- Jamen, titta. Fast här finns någon som vill ha kvartersstad. Och här skriver David att han vill ha byggemenskaper, säger hon och pekar.
"De fyra stora"
David Alton, från Stockholm, hoppas på alternativ till byggföretagen han kallar "de fyra stora", alltså de stora byggföretagen som bygger det mesta i våra städer.
- Det finns dels en demokrati- och rättviseaspekt, att fler får markanvisning, men också att allt inte ska se likadant ut, säger han.
På en av tavlorna står det "Spräng Gert Wingårdhs hus". Men det hade troligen kommit dit innan konkurrentkontoret White hunnit fram.