Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Csaba Bene Perlenberg - ledarskribent på GP.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Csaba Bene Perlenberg: (S)enkommen krisdebatt

Socialdemokraterna har två stora problem

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Lagom till att Socialdemokraternas partikongress inleds i Västerås i dag börjar de frågor som borde ha ställts under valrörelsen att formuleras, och de farhågor som då fanns att besannas.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Flera opinionsmätningar visar ett parti som tangerar de sämsta siffrorna under kortlivade partiledaren Håkan Juholts värsta period. Partiet är nu på väg att lägga sig tio procentenheter under de 35 procent som partiets valgeneral Jan Larsson deklarerade som målsättning för valresultatet 2014.

Situationen är till och med så illa att de mest kritiska rösterna inte återfinns på liberala och borgerliga ledarsidor.

Aftonbladets Katrine Marçal skrev i en krönika häromsistens (17/5) att "Stefan Löfven ser ut att bli en övergångslösning bland socialdemokratiska partiledare." Göran Greider, den störste Juholt-fantasten naturlyriken någonsin skådat, kallade i Dala-Demokraten den europeiska socialdemokratin för "förbannat tråkig".

Daniel Suhonen, chefen för den fackliga tankesmedjan Katalys, menade under onsdagskvällen på ett Timbro-seminarium om den borgerliga krisen, att "Socialdemokratin känner att man förlorat". Ville högermänniskorna se en riktig kris, ja, då skulle de minsann besöka ett partimöte hos sossarna.

På Expressens debattsida skriver partiets före detta partisekreterare Lars Stjernkvist och numera kommunalråd i Norrköping att "Det som bekymrar mig mer är att debatten inom Socialdemokratin är förvånansvärt försiktig. Den brukar annars ta fart när vi är i regeringsställning" och menar att "En första nödvändig början är erkännandet att vi behöver utveckla politiken." (25/5).

Socialdemokraterna har två stora problem.

I mars presenterade Sifo uppgifter som tyder på att en växande andel av LO-medlemmar (23 procent) stödjer Sverigedemokraterna. Det gör SD till det näst största partiet både bland arbetare och bland LO:s egna medlemmar. Socialdemokraterna äts upp inifrån av SD. Migrationsfrågan är elefanten i rummet.

Partiet saknar en minister som endast jobbar med integrationsfrågan. De saknar helt en modern migrations- och integrationspolitik, och skall inte diskutera frågorna förrän på partikongressen 2017.

Socialdemokraterna har dock rätt i att det är via jobbpolitiken som de bästa förutsättningarna för integration återfinns. Det förutsätter dock att det är rätt slags jobbpolitik. Idag tillåts LO hålla integrationsprocessen som gisslan.

Det andra stora problemet är det självpåtagna namnet "Framtidspartiet". DN/Ipsos presenterade under torsdagen siffror som tydligt visar att S har enorma problem att apellera unga väljare. Sedan tidigare har Sifo också konkluderat att S har problem med att locka kvinnor.

Det finns ingenting som tyder på att partikongressen i Västerås kommer vara inledningen till en renässans för socialdemokratin.