Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Christina Kjellsson | Solknepet.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Christina Kjellsson | Solknepet

Christina Kjellssons barndomsberättelse vinner sin charm just för att perspektivet enbart är barnets, skriver Björn Gunnarsson.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Roman

Roman

Christina Kjellsson

Solknepet

Kabusa Böcker

Vispoeten Christina Kjellsson är född i Handsjöbyn i södra Jämtland. Runt Handsjöbyn finns platser med färgstarka namn som Långnäshåle, Skjettgrunna och Gammelvarpe. Den jämtländska dialekten har av någon anledning aldrig blivit lika etablerad litterärt som den västerbottniska, trots Kerstin Ekman.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Christina Kjellssons barndomsskildring Solknepet är heller inte dialektal. Ändå är huvudpersonen Mirjam mycket medveten om när någon, som fröken i skolan, pratar ”fint”, det vill säga rikssvenska. Boken, som är Kjellssons skönlitterära debut, skildrar ett år i Mirjams liv, ett viktigt år då hon börjar skolan, lär sig cykla, får följa med till ”stan” och till och med besöka ”Huvudstan”.

Mirjam tror på sina sinnens vittnesbörd och på utsagors bokstavlighet. Kjellssons barndomsberättelse vinner sin charm och sitt fina tilltal just för att perspektivet enbart är barnets: allt som är hemligt för Mirjam förblir nästintill hemligt också för läsaren, till exempel att hon har haft en syster som dött i tidig ålder. Kanske är det därför som Mirjam är rädd för döden, och har uppfunnit ”solknepet”: en ramsa av magiskt tänkande som ska hindra solen från att slockna och motverka hennes egen dödsskräck.

Boken är en inifrånskildring av en barndomsvärld, vilket både är dess styrka och svaghet: ett större perspektiv hade visserligen fjärmat läsaren från Mirjam, men också placerat in hennes situation i en större kontext. Men den kan man å andra sidan tack vare antydda fakta läsa ut själv.

Mirjam är annorlunda, egensinnig och överfylld av fantasi och saklighet, pratsamhet och språk, rädslor och mod, men ingen dömer henne för det. När hon drabbas av nervös mage ger doktorn henne en burk piller och så är det bra med det. Detta är långt före bokstavsdiagnosernas och den hårda sociala segregeringens nutid.