Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Cecilia Dalman Eek: Bidrag före första lön

Alliansen skapar ingen framtidstro hos svenska ungdomar, skriver Cecilia Dalman Eek i sin S-krönika.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När jag fått min första lön åkte jag till den tidens bästa skivaffär Waidele på Fredsgatan och lyssnade igenom massor av LP-skivor. Till slut bestämde jag mig för att köpa Eric Claptons 461 Ocean Boulevard för mina första egna pengar. Det var på högstadiet och jag sålde GP på söndagarna. Kompisen och jag gick upp i ottan och hämtade tidningsbuntar på Citytorget och sprang i trappuppgångarna hemma i Kortedala. Det blev inga stora pengar, men i en familj där vi vände på vartenda öre blev det min guldkant. När jag sen fick mina första månadslöner från första sommarjobbet kände jag mig ofantligt rik och köpte en systemkamera som jag länge önskat mig. Pappa var väldigt förstående och sa att hans första veckolöner också hade brunnit i fickan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det fanns hyfsat med jobb när jag var ung, både sommarjobb och efter gymnasiet. Näringslivet tuffade framåt säkert och snabbt som ett efterkrigståg på väg mot ett evigt tillväxande framtidsland. Men idag är det alltför många ungdomar som får sitt första socialbidrag långt innan de får sin första månadslön. Det finns alldeles för få jobb att söka och möjligheterna att komplettera sin utbildning har försämrats sedan Alliansregeringen tog över. Dessutom är ungdomars jobb ofta tillfälliga och kortsiktiga. I SCB:s arbetskraftsundersökning september 2009 framgår att bara 37,7% av alla ungdomar är i arbete och att hälften av dem har korta tidsbegränsade anställningar. Av alla EU-länder är det bara Spanien som har en högre andel ungdomar i korta anställningar. Sverige har fått en jojo-arbetsmarknad som konserverar ungdomslivet och gör vuxenvärldens möjligheter allt mer avlägsna. Det blir ett hinder på bostadsmarknaden där fast arbete ofta är en nödvändig biljett till de alltför få små hyresrätterna. Det innebär också att färre unga får rimlig sjukpenning och därmed sämre föräldrapenning när de får barn.

För att orka och våga tro på framtiden tror jag man snabbt behöver få hjälp och få stöd och inspiration av kompisar i samma situation. Precis det vill det nystartade kommunala projektet UPP! göra. Göteborgs stad har satt av 50 miljoner i samarbete med Europeiska Socialfonden för att ge unga arbetslösa lättare att hitta vägen till en ljusare framtid. UPP! har en egen sida på Facebook, interaktiv webb och nyinvigda lokaler som ska skapa möjligheter och delaktighet för den som är arbetslös, den som just slutat studera eller inte vet vart man är på väg. Här ska finnas inspiration, kunskap och guidning att få tillsammans med andra.

Arbetsmarknadspolitik och näringspolitik är ett nationellt ansvar. Men istället för att ta vara på möjligheten att skapa framtidstro hos Sveriges unga, låter Alliansen dem vänta i flera månader innan de får något stöd alls och de överlåter på kommunerna att ta ansvaret samtidigt som man sänker stödet till kommunerna. Istället för att skapa förutsättningar för flera klimatsmarta framtidsjobb i Sverige, nöjer sig Alliansen med att sänka skatterna under den uppenbart falska förevändningen att det skapar jobb. Inte ens stödtrupperna i Svenskt Näringsliv är imponerade av regeringens förslag på näringspolitikens område vilket de tydligt meddelade häromveckan. Det enda Alliansen lyckas med är att öka klyftorna och beröva ungdomar sin tro på framtiden.