Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bristande kunskaper i tyska ett handikapp för Sverige

Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste ekonomiska partner. Men bland politiker och i svenskt näringsliv är tyskakunskaperna en bristvara. Det är ett allvarligt handikapp som direkt går att översätta i ekonomiska förlustsiffror. Det är därför hög tid att vidta åtgärder, skriver bland andra Kaj Fölster, journalist och debattör.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Varför värderas språkkunskaper så lågt i Sverige? Varför avspeglar sig inte näringslivets och kulturlivets behov i elevers språkval? Beror det på att våra politiker har markerat att det räcker med engelska för att kunna konkurrera internationellt? Regeringen beslutade nämligen 2011 att elever som läser franska, spanska eller tyska i gymnasiet får full meritpoäng i sitt främmande språk redan efter avslutad kurs i steg 4, till skillnad mot tidigare steg 5. Samtidigt beslutade man att ge meritpoäng för engelska steg 7 (högsta kurs på gymnasiet). Beslutet fick till följd att majoriteten av språkelever valde bort sitt främmande språk efter steg 4 för att istället satsa på engelska och där står vi nu.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det kommer inom en snar framtid att bli brist på språklärare (vid Stockholms universitet fanns förra året två lärarstudenter kvar i tyska från antagningsåret 2011). Samtidigt väljer regeringen att premiera naturvetenskapliga ämnen. Hur kommer det sig? Kanske är svaret så enkelt att: Om det man inte kan tala måste man tiga, för att citera den österrikisk-brittiske filosofen Wittgenstein. Kanske tiger politikerna för att de helt enkelt saknar förståelse för det tyska språkets betydelse för Sverige? Konsekvenserna av denna okunskap eller nonchalans är betydande. I en debattartikel i Sydsvenskan 2014-05-21 skriver Per Gahrton att den tyska debatten om energiomställning verkar ha gått svenskarna förbi. Förklaringen till detta är enkel – bristfälliga eller icke-existerande språkkunskaper i tyska innebär att vi inte längre kan tillgodogöra oss vad som sägs och skrivs på tyska, kanske något att tänka på för vår statsminister.

Klar bristvara

I svenskt näringsliv är tyskan en klar bristvara. Runt 900 tyska företag är verksamma i Sverige och cirka 1300 svenska företag är etablerade i Tyskland. När mindre företag söker sig utanför de nordiska länderna är Tyskland första prioritet. Tysk-svenska handelskammaren rapporterar återkommande att det tyska språket är efterfrågat på alla nivåer. Kunskaper i tyska ger oss alltså handels-, forsknings- och arbetsmarknadsfördelar både på nationell och på individuell nivå.

Sett ur ett historiskt perspektiv är Sverige och Tyskland djupt sammanlänkade. Våra månghundraåriga relationer kan inte förnekas och det finns många kopplingar till och influenser från Tyskland. Det är häpnadsväckande att kunskapen om detta tycks vara så begränsad. Många företag påpekar dock regelbundet att grannlandet Tyskland inte bara är viktigt för Sverige, utan också nödvändigt, vilket inte minst framgår av siffrorna från SCB. Dessa visar entydigt att svenska företag och konsumenter, trots alla fördomar, är ivriga att köpa tyskt. Under 2013 uppnådde värdet av import från Tyskland drygt 181 miljarder SEK, vilket utgör 17,4 procent av all import till Sverige. Därefter kommer Norge med drygt hälften så mycket: drygt 92 miljarder SEK eller 8,9 procent. Den svenska exporten till Tyskland under 2013 motsvarade drygt 109 miljarder SEK, vilket var 10 procent av all svensk export. Det går inte att bortse från att Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste ekonomiska partner. Mot denna bakgrund verkar det än mer konstigt att svenskar knappt vet något om grannlandet i söder.

Allt färre studenter

Ett mått på svenskars låga intresse är antalet studenter som studerar i Tyskland. År 2013 fanns det bara 736 svenska studenter inskrivna vid tyska universitet. Det placerar Sverige mellan Nigeria med 758 studenter och Mongoliet med 722. Tyska studenter i Sverige uppgick 2012 till 4390, den senast tillgängliga siffran. Minst lika uppseendeväckande är att av de 18 000 studenter över hela världen som studerar svenska utanför Skandinavien var 7 500 inskrivna i Tyskland 2013, medan bara 900 svenskar valde ämnet tyska på universitet. Vi kan ju redan engelska och det räcker, är många svenskars inställning. Därför får alltfler företag problem när de ska göra affärer i de tyskspråkiga länderna. Anställda som inte talar språket förstår inte heller affärskulturen. Här bör dessutom tilläggas att tyska är EU:s största språk, som talas av ca 100 miljoner människor. 2010 genomfördes en undersökning, där olika europeiska företag svarade att de förlorar minst 100 miljarder euro under ett år, eftersom de inte behärskar affärspartnerns språk.

Enligt SCB studerade endast 21 procent av eleverna i grundskolan tyska 2010, medan andelen elever som läser tyska på gymnasiet minskade från 29 procent 2004 till 21 procent 2010. Vår attityd till språkkunskaper avspeglas också i Eurobarometern 2006, där Sverige är det enda land i Europa där endast 1/4 av befolkningen anser att man bör kunna tala två språk utöver sitt modersmål. Inte undra på att svenska industrier kontinuerligt beklagar bristen på tysktalande arbetskraft. Intresset för studier i tyska kan naturligtvis inte tvingas fram, men varför har så många svenskar en sådan nonchalant inställning till språkkunskaper?

Mera samarbete

För Ikea är Tyskland den största av alla marknader i världen. Flera av de mindre företagen i Sverige faller dock fortfarande offer för föråldrade och ogrundade klichéer och gör sig därmed en stor otjänst. Med tanke på de två ländernas likartade ekonomiska strukturer och den höga globala konkurrenskraften hos svenska och tyska små och medelstora företag finns det därmed en stor potential som förblir outnyttjad. Samarbetet bör förbättras på alla nivåer.

Politiker från de båda länderna borde engagera sig mer. Framförallt behöver vi en utbildningspolitik som främjar språkkunskaper. Vårt utbildningssystem måste kunna förse näringslivet med den språkkompetens som behövs för att kunna bedriva handel med andra länder, för att kunna samarbeta på alla nivåer. Debatten kring Sveriges språkbehov borde intensifieras, inte minst från Tysk-Svenska Handelskammarens och Goethe-Institutets sida.

I ett flertal artiklar har vi de senaste åren kunnat läsa om behovet av språk, i synnerhet tyska, på svenska företag. Tyskans kris i svenska skolan kan bli näringslivets kris (Affärstidningen 2011-09-22). Svenska företag går miste om affärsmöjligheter om de inte har folk som kan språket (SvD, Näringsliv, 2012-10-08). Språklig kompetens är avgörande för samarbete mellan länder och en framgångsrik internationell affärsverksamhet. Som The Economist skrev 2014-03-11: Det är inte svårt att komma på skolämnen som är mindre lönsamma ekonomiskt än främmande språk. Sverige klarar sig inte utan arbetskraft med goda språkkunskaper och det borde även våra politiker inse.

Christina Rosén

lektor i tyska vid Linnéuniversitetet

Hartwig Bögeholz

sociolog, journalist och konsult

Jenny Ström Herold

lektor i tyska vid Linnéuniversitetet

Kaj Fölster

journalist, debattör

Mats Hellström

tidigare ambassadör i Tyskland

Stefan Ravelli

försäljningsansvarig för den tyskspråkiga marknaden, SRS Sjölanders