Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Det är bra att förbjuda bisfenol A nu, skriver debattören.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bra att förbjuda hormonstörande bisfenoler

Omfattande riskanalyser av kemikaliers farlighet och exakta spridning är alltid att föredra, men eftersom sådana saknas för över 99 procent av de nästan 150 000 ämnen som finns inom EU så skulle det ta hundratals år att uppfylla Ragnar Löfstedts krav, skriver Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Professor Ragnar Löfstedt kritiserar regeringens plan att förbjuda hormonstörande ämnen som bisfenol A i konsumentprodukter. Han vill att politiken ska invänta vetenskaplig samsyn byggd på riskbedömningar. Så resonerar även kemiindustrin, medan forskningen är tydlig på vilka skador som följer av en politik som sätter in stöten först efter miljögifterna fått spridning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Löfstedt påstår att det är populistiskt och typiskt svenskt att klassificera kemikalier utifrån inneboende egenskaper, men faktum är att till exempel cancerframkallande kemikalier har pekats ut på den grunden i hela EU sedan 1960-talet. Klassificering efter farlighet bygger på vetenskapliga studier, men lagstiftarna har valt att inte vänta på bevis för att människor också utsätts för höga halter av gifterna – i så fall skulle ju alla åtgärder komma för sent.

Omfattande riskanalyser av kemikaliers farlighet och exakta spridning är alltid att föredra, men eftersom sådana saknas för över 99 procent av de nästan 150 000 ämnen som finns inom EU så skulle det ta hundratals år att uppfylla Löfstedts krav. Under tiden skulle tusentals kemikalier i leksaker och kläder antas vara oproblematiska – enligt Löfstedt även om ledande forskare visat att dessa bär på en inneboende farlighet, som är fallet när det gäller bisfenol A och andra hormonstörande kemikalier.

Exakta samband tar tid att analysera

Jag håller med Löfstedt om att samhället inte ska förbjuda en farlig kemikalie om en ännu värre tas i bruk, men just därför är det viktigt att hantera hela grupper av kemikalier samtidigt, vilket Löfstedt märkligt nog också är kritisk till.

Miljögiftet PCB upptäcktes i Östersjön på 60-talet samtidigt som sälar och rovfåglar skadades allvarligt. Samhället reagerade med förbud och halterna och skadorna minskade, men först något decennium senare fanns vetenskapliga bevis om de exakta sambanden. Samma sak för freonerna, de började förbjudas långt innan det rådde vetenskaplig samsyn om nedbrytningen av ozonskiktet. Och klimatpolitiken växte fram trots att alla forskare inte var överens.

Om Löfstedts förslag om att ignorera välrenommerade forskares vetenskapligt grundade varningar hade varit rådande skulle vi ha tappat decennier av åtgärder mot en rad allvarliga miljöproblem. Därför så bra att regeringen nu vill förbjuda de hormonstörande bisfenolerna i stället för att lämna räkningen för deras hälsokostnader till kommande generationer.

Mikael Karlsson

ordförande Naturskyddsföreningen

fil dr, miljöriskforskare