Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Boränta betalar bankernas vinst

Hushållens snabbt ökande räntekostnader eldar på bankernas vinster. Bolånen är i dag rekorddyra i förhållande till Riksbankens ränta.

För ett bolån med tre månaders bindningstid hos Swedbank fick man efter höjningen den 1 december betala en ränta på 4,6 procent procent. Samtidigt behöver banken bara betala två procent i ränta när den lånar upp pengar i Riksbanken, den så kallade reporäntan. Gapet mellan boräntan och reporäntan nådde rekordnivån 2,6 procentenheter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så sent som för två år sedan kostade motsvarande lån 1,55 procent i ränta. Det var en bottennotering. Samtidigt höll Riksbanken en rekordlåg ränta på 0,25 procent för att ruska liv i ekonomin. Gapet låg då på 1,3 procentenheter.

Höjningen sedan dess innebär att ett hushåll med ett miljonlån fått ökade boendekostnader på mellan 2 000 och 2 500 kronor i månaden efter skatt.

När ekonomin kvicknade till och Riksbanken började höja räntan stegvis gjorde bankerna detsamma – fast i betydligt snabbare takt. Medan Riksbankens ränta legat still på två procent sedan början på juli i år har Swedbank höjt sin korta boränta i sju omgångar från 3,99 procent till 4,6 procent fram till första december.

Swedbank är inte ensamt och långtifrån värst. Nordea ligger på samma nivå och Handelsbanken tar 4,67 procent för ett motsvarande bolån.

När Riksbanken avvaktar med räntehöjningar för att hålla liv i ekonomin har det alltså inte fått genomslag hos de hushåll som har bolån.

I stället har stigande boräntor drivit upp bankernas vinster. Vinsten i Swedbanks svenska bankrörelse har stigit kraftigt (+34 procent under årets första nio månader) och den viktigaste förklaringen är stigande ränteintäkter.

Peter Borsos, kommunikationsansvarig för Swedbanks svenska bankrörelse försvarar räntenivån.

- Vi kan inte låna upp pengar på Riksbankens reporänta och låna ut till bolån, säger han.

Den koppling som tidigare funnits mellan rörliga bolån och riksbankens ränta gäller inte längre, enligt Peter Borsos. Han tycker att det är bättre att jämför med interbankräntan Stibor, alltså den ränta bankerna måste betala när de lånar pengar av varandra. Det är också den jämförelsen Swedbank använder i sin senaste kvartalsrapport: "Ökningen av bolånemarginalerna (i förhållande till Stibor) fortsatte under tredje kvartalet" skriver banken.

Men gapet mellan interbankräntan och boräntan har sedan början av 2008 vuxit lika mycket som gapet mellan riksbanksräntan och boräntan. Bankerna fick i slutet av november betala 2,7 procents ränta för när de lånade av varandra på tre månader.

Men inte heller interbankräntan ger en rättvisande bild av Swedbanks kostnader för att finansiera bolån, hävdar Peter Borsos.

- Vi kan inte låna upp på Stibor sex månader eller ett år om du vill ha ett bolån på sex månader eller ett år. Vi måste låna in pengar längre.

Avgörande är krediternas löptid som ofta ligger på tio år eller mer även om räntebindningstiden är kort. Skärpta regler tvingar bankerna till bättre matchning, enligt Peter Borsos.

- Att låna in längre pengar kostar mer, säger han.

Merparten av bankernas upplåning sker i dag genom att bankerna ger ut bostadsobligationer. Obligationen köps av en kapitalplacerare, till exempel en pensionsfond, och banken betalar en ränta för att få låna pengarna, i dag cirka 2-3 procent.

Trots det tjänar bankerna alltmer på bolånen. Enligt Peter Borsos har bankernas maringaler på bolån varit "extremt låga" tidigare.

- Marginalerna bottnade 2007 och har sedan vidgats lite grann. Så det finns en marginaleffekt i det här, absolut.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.