Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bomull kan göra mer skada än fleece

Fleece är känt att vara en miljöbov när dess mikropartiklar sprids i våra vattendrag. Men nu varnar forskare för att kontaminerad bomull kan göra minst lika mycket skada.

-Det behöver inte vara plasten som är det största problemet, det kan vara bomull. Men det vet vi inte än, säger Fredrik Norén, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt IVL finns det omkring 700 ton textilfibrer i Sveriges kuster, varav drygt hälften är plastpartiklar från syntetmaterial. Och samma halter hittar man i insjöarna.

-Folk älskar att bli upprörda över plast. Med full rätt eftersom de inte bryts ner. Men det är en helt annan sak än att det är farligt. För även bomullsfibrerna blir laddade av miljögifter när de passerar genom reningsverken, säger Fredrik Norén.

Nytt forskningsfält

Så om man trodde att bomull och ylle inte hade en negativ miljöpåverkan så får man tänka om. För när kontaminerade bomullspartiklar kommer ut i våra vatten och äts upp av bottenlevande djur så bryts de ner och miljögifterna går över i fettvävnaden. Sedan äts djuret av en fisk och kommer in i vårt ekosystem. Och med tanke på att nästan hälften, 45 procent, av textilfibrerna som forskare hittat på vår västkust kom från naturmaterial, så kan problemet vara större än man först trott. Men det saknas forskning på området.

-Ingen i hela världen har forskat på det här. Det är ett helt nytt forskningsfält.

Stryk för miljön

Varje fleeceplagg släpper ifrån sig runt 1 900 mikropartiklar när det tvättas. Och även bomullsplagg tappar om än i mindre skala. Förutom att avstå från att sprida miljögifter genom att använda vissa färgämnen och mjukmedel så kan man minska klädernas fibersläpp genom en strykning.

-Vi har slutat att mangla våra lakan och stryker mindre vilket gör att de små fiberändarna står upp i stället för att bli tillplattade och gör att de här textilerna släpper mer damm eller små partiklar än vad de gjorde när vi skötte dem på ett annat sätt, säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.