När Maria Stockhaus (M), ordförande i utbildningsberedningen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL menar att det är ett blindskär att förorda ökat statligt ansvar för skolan, blundar hon för lärarnas krav (GP Debatt 18/2).
Ett stort antal motioner har kommit till Lärarnas Riksförbunds kongress där man vill ha ett nytt modernt statligt huvudmannaskap för skolan. Orsaken är att lärare – och andra – ser att alltför många kommuner misslyckas med skolans kunskapsuppdrag. Det är lärarnas vardagssituation som gör att man vill ha en annan ordning än i dag.
Är det då en myt att svenska lärares löner ligger för lågt?
Nej! Ny OECD-statistik som presenteras av Lärarnas Riksförbund visar att svenska lärarlöner nu – köpkraftskorrigerat – ligger i nivå med lönerna för lärare i länder som Grekland och Portugal.
Är det en myt att svenska lärare har haft den sämsta löneutvecklingen under den senaste tio-femton åren?
Nej! Lärare har sedan början av 1990-talet även haft en sämre löneutveckling än andra jämförbara yrken.
Är det en myt att läraryrket inte lockar?
Nej! I dag vill allt färre bli lärare. 1982 fanns det 7,5 sökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen. 2011 var det 1,0 sökande per plats på grundlärarutbildningen. Det är unika, rekordlåga siffror!
När Lärarnas Riksförbund lyfter problem i skolan är det för att vi vill skolan ska bli ännu bättre. Uppdraget från våra medlemmar är att föra ut vad de ser i skolan och vad de menar måste göras. Jag beklagar att SKL:s företrädare ser det som svartmålning.
Att inte tala om problem är att be om mer problem. När vi nu talar om de problem som finns, så kan vi hitta lösningar för att göra skolan ännu bättre. Det är så utveckling sker.
Metta Fjelkner
ordförande Lärarnas Riksförbund
