Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Betygen blir allt mindre sanna

Pisa-studien visar att svenska niondeklassares kunskaper dalat betänkligt. Parallellt har niornas slutbetyg gradvis blivit bättre och bättre. Det går inte ihop och experterna är eniga: Betygen glider allt längre från verkligheten.

– Lärare utsätts för en relativt stark press från föräldrar. Om det samtidigt finns en uttalad eller outtalad önskan från skolledning och skolchefer att "sabba nu inte det hela genom att sätta för låga betyg" står läraren rätt ensam, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Han pekar på en av förklaringarna till varför niondeklassarnas snittbetyg stigit under 2000-talet. På en skolmarknad vill ingen se dåliga resultat. Detta konstaterar även Skolverket:

– Vi kan föreställa oss att ju mer marknadslikt ett skolsystem är, och där betygen har ett marknadsföringssyfte, desto högre tryck är det på betygsinflationen, säger enhetschef Sverker Härd.

Enda måttet

Flera forskarstudier har belagt att det finns en betygsinflation. Sannolikt bromsas inflationen något av de nationella proven i några ämnen. Det är också känt att betygen inte är likvärdiga – hur eleven bedöms beror på lärare och skola.

Ändå får snittbetyget tjäna som mått på utvecklingen. Inte konstigt att många hickade till när Pisa presenterade en svensk utförslöpa.

– Det går ju inte ihop. Risken finns att betygen vilseleder, att man tror att allt är frid och fröjd, säger Per Thullberg, Skolverkets tidigare generaldirektör och ordförande i det blivande Skolforskningsinstitutet.

"Väldigt illa"

En invändning är att Pisa mäter en bråkdel av vad betygen gör. Å andra sidan ligger Pisas fokus på nyckelfärdigheterna, som att kunna läsa. Rimligen påverkar läsförmågan resultaten i de flesta ämnen. Och i Pisa antyds även att det är si och så med självdisciplinen och arbetsron i svenska skolor.

Skolexperternas omdöme är att Pisaresultaten måste tas på allvar, medan betygen inte duger för att beskriva verkligheten.

– Jag tvekar inte att beteckna det som ett allvarligt systemfel i den svenska skolan. Det är väldigt illa att vi systematiskt får felriktad information, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet.

Björklunds bord

Frågan om hur man bättre läser av läget i skolan kommer snart att landa på utbildningsminister Jan Björklunds bord. I februari ska Per Thullberg, som regeringens utredare, svara på vilka data som behövs för att utvärdera reformerna i skolan. En inte alltför avancerad gissning är att regeringen får ta ställning till om svensk skola behöver fler sticksprovskontroller liknande Pisaundersökningarna, fast anpassade efter de svenska läroplanerna. I dag saknas det helt enkelt bra koll på den svenska kunskapsutvecklingen:

– Det är ett korrekt påstående. Även OECD har i en granskning sagt att det finns behov av att stärka det svenska systemet på flera punkter, säger Jan-Eric Gustafsson.

Fakta: Så speglas kunskaperna

Resultatet i ett Pisaprov går inte att jämföra rakt av med vare sig resultatet i nationella prov eller ämnesbetyg. Men så här bedömdes elevkullen född 1996 i det senaste Pisaprovet respektive av sina lärare:

Matematik:

I Pisa presterade 28 procent av de svenska eleverna på den lägsta nivån (under en fastställd basnivå). Åtta procent presterade på högsta nivå.

I samma kull fick nio procent inte godkänt i matematik när de slutade nionde klass, medan 14 procent fick högsta betyg, MVG.

Läsförståelse:

I Pisa bedömdes 23 procent av eleverna som mycket svaga läsare. Åtta procent bedömdes ligga på den högsta nivån.

Sju procent blev inte godkända i det nationella provets läsförståelsedel, medan tolv procent fick MVG i provbetyg.

Källa: OECD och Skolverket (TT)

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.