Varje år uppgår antalet omhändertaganden med stöd av Lagen om omhändertagande av berusade personer mm (Lob) till cirka 60 000. Enligt lagtexten har vårdinriktade förvar företräde, men trots att så är fallet förvaras ändå 87 procent av de omhändertagna i polisarrester för tillnyktring. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle att majoriteten av personer som omhändertas enligt Lob, inte får tillgång till tillnyktring under medicinsk övervakning.
Vid Lob:s tillkomst i mitten av 1970-talet avkriminaliserades fylleriet, något som gjorde att samhällssynen gick från en straffande till en vårdande sådan. Under de första åren efter att lagen trädde i kraft inleddes en försöksverksamhet med tillnyktringsenheter i olika kommuner. Dessa avsåg att ersätta den förvaring i polisarrest som polisen svarade för. Utvecklingen gick dock inte den väg som lagstiftaren hade tänkt sig då utbyggnaden av dessa enheter avstannade tillsammans med att flera av dem lades ned. I dag finns det bara ett tiotal tillnyktringsenheter kvar runt om i landet.
Trots att en person som frihetsberövats med stöd av Lob ska kontrolleras regelbundet inträffar ett antal dödsfall per år. Häromdagen påträffades en kvinna avliden i en av polisens arrester i Lidköping. Dödsorsaken är ännu okänd men enligt polisen hade kvinnan omhändertagits för just berusning. Även om det är 35 år för sent så kan man hoppas på att detta tragiska dödsfall blir en väckarklocka för de politiker som bär ansvaret för denna uppenbart bristfälliga ordning.
Renodla polisens uppgifter
Lämpligheten i att polisen har givits det praktiska huvudansvaret för förvaringen av berusade personer kan starkt ifrågasättas, inte bara ur ett humanitärt perspektiv utan också då uppgiften har en svag koppling till polisens kärnuppdrag, vilket består i att utreda brott och upprätthålla ordning och säkerhet. Såväl den högsta polisledningen som Polisförbundet har på senare tid uttryckt en önskan om att i detta avseende renodla polisens uppgifter genom att låta sjukvården ta hand om berusade personer. Denna önskan till trots lär 15-20 procent av de omhändertagna också fortsättningsvis bli en polisiär angelägenhet då dessa är att beteckna som våldsamma.
Undertecknad instämmer i att ansvaret för förvaringen av omhändertagna bör läggas på annan egentlig huvudman än vad som i dag kommit att bli fallet. Redan i dag upphandlar kommuner i stor utsträckning vårdplatser i privata vårdhem, varför det också borde vara möjligt/lämpligt för dem att på detta sätt sköta vården av berusade. Genom ett sådant förfarande skulle inte bara en geografisk spridning av vårdplatserna kunna säkerställas utan också att tillnyktringen kan ske under medicinskt kontrollerade former.
Som lagstiftarna tänkt
På flertalet platser skulle säkerligen en samordning kunna ske genom att landstingen med sina resurser anlitas på uppdrag av kommunerna. Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle staten genom de polisiära besparingarna kunna frigöra medel vilka tillskjuts kommuner för att genom upphandling kunna lösa de nya uppgifterna. Den föreslagna nyordningen stämmer väl överens med lagstiftarens intentioner vid tidpunkten för Lob:s införande och möjliggör också en sammanhållen vårdkedja.
Patrik Thunholm
polis och rättsvetare
Varje år dör ett antal intagna i polisens arrester. Sedan polisen under förra året började föra statistik över antalet dödsfall i arrest har sex dödsfall konstaterats under 2011 och av dessa var två konstaterade självmord.
En majoritet av de som omhändertas för berusning placeras i polisarrest. Det ställer höga krav på polisen att identifiera förväxlingsrisker.
Den som ger sken av att vara berusad kan i själva verket vara diabetiker med lågt blodsocker. Andra risker rör stroke/afasi, epilepsi, Parkinsons sjukdom, multiple skleros (MS), skallskada, metanolförgiftning och delirium tremens.