Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bara några få berättar om folkmorden

Samtidigt som kropparna efter det senaste folkmordet i Europa fortfarande hittas är tystnaden om vad som skedde bedövande i Republika Srpska. Men det finns några få som berättar.

Prijedor ligger i Republika Srpska, en av två entiteter i republiken Bosnien och Hercegovina. Staden som tidigare hade en bosniakisk majoritet domineras nu av bosnienserber trots att många bosniaker återvänt efter att ha levt i exil.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Till Srebrenica vallfärdar människor till minnesplatsen för folkmordet. I Prijedor är det inte tillåtet att uppföra minnesmärken över de civila som dödades här 1992.

Den etniska rensningen i Prijedor pågick sommaren 1992. Omkring 5 200 bosniaker och kroater från Prijedor saknas eller dödades under massakrerna. I regionen runt Prijedor saknas omkring 14 000 människor. Inne i Prijedor raserades såväl moskén som den katolska kyrkan. Båda är nu uppbyggda. Massakern i Prijedor anses vara den näst största under kriget, efter folkmordet i Srebrenica.

Prijedor var också en av de första platser som fick omvärldens intresse efter att journalister filmat fångar i koncentrationslägret Omarska. Fortfarande är bilderna av de utmärglade männen bakom stängsel några av de mest kända bilderna från Balkankrigen. Rapporteringen ledde till att lägren runt Prijedor stängdes.

Man har hittat 96 gravar i området och ungefär 2 100 offer har identifierats. De man nu har hittat i Tomašica har i många fall identifierats även om DNA-analyserna inte är klara. Runt 500 kroppar har grävts upp, man räknar med att graven rymmer minst 800.

En man ville inte längre leva med sin hemlighet. Efter att ha kommit till Tomašica och berättat var den grav han var med om att fylla, som medlem av de paramilitära trupperna, berättar han att han känner en slags lättnad.

Men han är ganska ensam. Händelserna är inte något man vill kännas vid i Prijedor. De statliga medierna i Republika Srpska har inte rapporterat om den funna massgraven. När ordföranden för Tribunalen i Haag Theodor Meron, själv en överlevare från koncentrationsläger, besökte massgraven, rapporterades det över världen och i en kort notis i ett nyhetsprogram i Republika Srpska.

Nyligen föreslog majoriteten i Republika Srpska att man skulle inrätta en fond som skulle användas till presidenten för utbrytarrepubliken under kriget Radovan Karadžic och den bosnienserbiske generalen Radko Mladics försvar. De två står åtalade för folkmord i Tribunalen för f d Jugoslavien i Haag.

Pengarna skulle tas från statskassan, av skatter som betalas in av alla som bor i Republika Srpska. Trots de överväldigande bevisen för begångna brott hävdar enhetens president Milorad Dodik att kriget statades av muslimerna och han förnekar att de dåvarande bosnienserbiska ledarna har något ansvar för folkmordet i Srebrenica där 8000 muslimska män och pojkar mördades. Han har också vittnat till Karadžics fördel i Haag.

Fotnot: Bosniakerna är en folkgrupp som traditionellt bekänner sig till islam. Även kallade bosnienmuslimer.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.