Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bättre vatten i Lerums sjöar efter åtgärder

Ett intensivt arbete för att förbättra tillståndet i Lerums sjöar och vattendrag har gett bra resultat. Men det återstår fortfarande en hel del för att skapa de bästa förutsättningarna för djur och växter.

2011 fastställde kommunstyrelsen 13 lokala miljömål för vattnet i Lerum och åtgärder för att uppnå dem senast 2021. Det handlar främst om att lösa problem inom fyra områden – försurning, övergödning, förorenande ämnen och mekanisk påverkan. Enligt den senaste utvärderingen har kommunen kommit en bra bit på väg, två mål är helt uppfyllda och sju på väg att uppfyllas.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Att minska utsläppen av övergödande ämnen är ett område som förvaltningen lagt mycket kraft på och där man också nått ända fram, enligt rapporten. Främst handlar det om att inventera enskilda avlopp och ställa krav på fastighetsägare. När arbetet började var Lerån och Lärjeån mest påverkat av utsläppen, men sedan dess har kommunen jobbat intensivt med de områdena.

– Lerån blev vi klara med för två år sedan och Lärjeån jobbar vi med nu, men det återstår en del arbete, säger Per-Ola Johannesson, verksamhetschef på miljö- och bygg.

Att öka kunskaperna inom ämnet är det andra målet som anses helt uppfyllt, kommunen har bland annat tagit fram en populärversion av rapporten som beskriver målen. När det gäller så kallad mekanisk påverkan, vilket innebär hinder för exempelvis lax i Säveån har också viktiga åtgärder gjorts. Bland annat blev fiskvägen vid Hedefors vattenkraftverk klar hösten 2013.

– Den är vi väldigt stolta över och nu har vi inlett arbetet med nästa stora vandringshinder vid Hillefors grynkvarn. Kan vi få bort det också blir det en fin sträcka för både lax och ål.

Men fortfarande är det lång väg kvar tills riktigt god ekologisk status uppnåtts, det vill säga bra förutsättningar för alla djur och växter som bör finnas i sjöar och vattendrag. Enligt Per-Ola Johannesson beror det främst på att det återstår vandringshinder, men också gifter i mark och vatten.

– De är kanske svårast att angripa. Vi har miljögifter som vi kommer att få leva med länge även om utsläppen försvunnit, exempelvis kvicksilver. Det går inte att plocka bort utan man får vänta på att naturen har sin gång, men det tar många år innan de kommer att försvinna helt.

Fakta: Fiskvägen vid Hedefors

Den konstgjorda bäcken förbi Hedefors kraftverk invigdes förra hösten och är en av de största i landet för fiskvandring med sina 375 meter och ett flöde på 2 000 liter per sekund.

Arealen för lek- och uppväxtområden för lax har nästan fördubblats.

Fiskvägen kostade cirka 12 miljoner kronor att bygga och har finansierats av EU, Naturskyddsföreningen och staten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.