Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bättre samarbete behövs för biståndet

Bistånd ska hjälpa världens fattiga människor att förändra sin livssituation. För att ta fasta på utvecklingens verkliga drivkrafter, företagsamhet och innovation, måste biståndet bli bättre på att samverka med den privata sektorn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Jag befinner mig i Busan, Sydkorea med representanter från näringslivet, Sveriges riksdag, det civila samhället och Sida för att delta i det fjärde högnivåmötet om biståndseffektivitet. Vi ska prata om vad som krävs för att biståndet ska vara relevant i en alltmer globaliserad värld. En nyckel till detta är näringslivet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Många utvecklingsländer har idag en hög tillväxt. Trots detta lever mer än 2,5 miljarder människor under fattigdomsgränsen, dvs. på mindre än två dollar om dagen. Dessa människor saknar inte bara ekonomiska resurser utan i många fall också grundläggande rättigheter och framtidstro.

För många är ett första steg till förändring ett jobb. Den privata sektorn står för 90% av alla arbetstillfällen i utvecklingsländer. Handel och utländska investeringar är här långt större än biståndet. Regeringar kan skapa goda förutsättningar men nödvändiga investeringar kan bara den privata sektorn göra. Inom biståndet har vi inte varit tillräckligt duktiga på att ta tillvara näringslivets initiativförmåga, expertis och resurser. Detta är på väg att förändras. För första gången i den internationella diskussionen om biståndseffektivitet finns samverkan med näringslivet med på agendan. Sverige har varit pådrivande för detta. I Busan ska det svenska biståndet och näringslivet visa hur man tillsammans kan skapa sysselsättning och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.

Några av de bästa exemplen på detta är de företag och organisationer som är med mig här i Busan. Världsnaturfonden arbetar med stora textilimportörer som H&M och IKEA för att produktionen av bomull ska bli socialt och miljömässigt hållbar. Genom att delta i yrkesutbildningar skapar Scania arbetstillfällen och framtidstro i Irak. I Zambia har Tetra Pak ett projekt kring skolmjölk som har resulterat i ökade intäkter för lokala bönder, friskare barn och högre närvaro i skolorna. Företaget Peepoople har engagerat fattiga kvinnor i ett slumområde i Nairobi, Kenya som återförsäljare av sin produkt, en biologiskt nedbrytbar engångstoalett.

Samtidigt som man adresserar ett av världens största hälso- och miljöproblem skapar man sysselsättning och lönsamhet. Jag vill att fler svenska företag upptäcker möjligheterna i fattiga länder i Afrika och Asien. Regeringen arbetar med detta på flera sätt. Genom det statliga bolaget Swedfund och Sidas utvecklingslån och garantier kan biståndet lyfta av en del av företagens risk när de går in på nya marknader eller tar fram nya produkter och tjänster. Sidas program Innovation Against Poverty stimulerar företag att hitta lösningar på fattiga människors behov. Vi är bara i början av detta arbete.

Det är regeringens förhoppning att fler företag tar del av den enorma potential som ryms i samverkan mellan bistånd och näringsliv.

Gunilla Carlsson

Biståndsminister