Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Avgift bättre än ny tv-skatt

Det är viktigt att markera tydligt avstånd mellan radio och tv i publicservice och den politiska makten.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Tv-licensen försvinner. I stället måste alla över 18 år betala en radio- och tv-skatt efter inkomst. Det föreslog i går en statlig utredning. Förslaget är dåligt, men kan utvecklas till något bra om tv-licensen i stället för en skatt blir en obligatorisk medieavgift, lika för alla.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Publicservice viktigaste uppdrag är att bidra till granskningen av den politiska makten. Avgörande för trovärdigheten i detta uppdrag är att publicservice (SR och SVT) förblir så ekonomiskt självständiga från den politiska makten som möjligt. En skattefinansiering ifrågasätter självständigheten.

Det nuvarande finansieringssystemet med tv-licens fungerar inte längre. Det går utmärkt att se på tv utan att ha en tv-apparat och radion är sedan länge oberoende av radiomottagare. Något måste alltså göras för att säkra finansieringen av en från politiska och ekonomiska intressen så oberoende radio och tv som möjligt.

Utredningen föreslår en skatt som särredovisas på inkomstdeklarationen och betalas ut från ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Därmed markeras att det inte är en vanlig skatt som betalas till statskassan varur statsanslag fördelas i statsbudgeten. Men en skatt är en skatt. Sveriges Radios avgående respektive tillträdande vd Mats Svegfors och Cilla Benkö har fog för sin kritik av utredningsförslaget:

– Vi har ingen som helst anledning att tvivla på den uppriktiga viljan hos utredarna att skydda vårt oberoende. Men det räcker inte alltid med god vilja. Den allt dominerande principen i svensk finanspolitik är att pengar som tas in via skatten ska fördelas via statsbudgeten.

En bättre finansieringsmodell vore om SVT och SR fick göra som Svenska kyrkan och övriga registrerade trossamfund. Dessa får med statens tillstånd anlita Skatteverket för att ta in sina medlemsavgifter.

Skillnaden mellan en särredovisad radio- och tv-skatt och en medieavgift som tas in via skatteverket kan tyckas hårfin, men den innebär en viktig markering av självständighet.

Medieavgiften bör därför också vara så lik dagens tv-licens som möjligt – en fast avgift som tas ut per hushåll. Publicservice utbud av radio- och tv-program varierar inte med lyssnarens och tittarens inkomst, då bör inte heller avgiften göra det. Finansiering av publicservice kan inte jämställas med finansieringen av vård, skola och omsorg.

Trossamfunden revideras i bästa fall av sina medlemmar. Publicservice är allas angelägenhet. Därför är det både rimligt och bra att utredarna vill ge Granskningsnämnden för radio och tv ett bredare uppdrag att även granska hur effektivt publicservice-företagen använder medborgarnas inbetalda avgifter.

Det är också bra att utredarna betonar att publicservice fortsatt skall ha ett brett utbud med ett särskilt ansvar för kvalitet och mångfald.

GP 12/9 -12