Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Oljeriggen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen Bilden visar hur riggen exploderade innan den gick till botten.

Arrogans och naturkatastrofer

Jordbävningar, askmoln, översvämningar, hetta, snö och iskyla. Naturen har gjort sig dramatiskt påmind det senaste året. Och oljebolaget BP:s ledning personifierar den mänskliga arrogansen.

Oljeläckan i Mexikanska Gulfen innebar den största miljökatastrofen i USA:s historia. Svensken Carl-Henrik Svanberg fick ta smällen som BP:s ordförande. Men visade sig inte hålla måttet i offentligheten. Hans beskrivning av de drabbade som ”små människor” tydliggjorde inte bara ett språkproblem utan också den översittarattityd som alltför ofta utvecklas i styrelserummen.

Vulkanutbrottet på Island satte stopp för flyget i större delen av Europa med transportkaos som följd. Det var det eld- och asksprutande fjället som bestämde och människan kunde inte göra annat än vänta och hoppas att utbrottet skulle upphöra.

Men när människan hade möjlighet att agera gick det som så ofta tidigare. Miljömötet i Mexiko havererade visserligen inte som i Köpenhamn men gjorde inte heller de framsteg som är nödvändiga. Och när jordbävningen förödde Haiti ville alla skänka och hjälpa och biståndsorganisationer och enskilda trampade ned varandra för att få vara på plats längst fram.

Men det är inte pengar som saknas utan organisation, ledarskap och professionellt utnyttjande av resurserna. När orkanerna och ovädren drog in i höstas bodde de jordbävningsdrabbade fortfarande i primitiva tältläger. Och när koleran spred sig i november tog den över 1000 och har fortfarande inte bringats under kontroll trots att vaccination kunde ha skett med drickbara doser redan när fruktan för ett kolerautbrott fanns i januari.

Översvämningen i Pakistan tedde sig så ofattbart omfattande och svårbekämpad att den försvann i kategorin klassiska naturkatastrofer som glöms bort. 

I år har vi svenskar skänkt över fem miljarder kronor till frivilligorganisationer. Det är fem gånger så mycket som för tjugo år sedan. Till det kommer det statliga biståndet. Mycket bra görs för pengarna men det finns efter Haiti anledning att sätta frågetecken för vad som händer med de insamlade medlen vid katastrofer.

I snart tio år har terrorismen dessutom plågat världen. Att terror inte är ett nytt fenomen gör inte lidandet mindre. Inför årets ljusaste svenska högtid – när snö och kyla tog Europa i ett järngrepp – sprängde sig en man till döds mitt i julhandeln i Stockholm. Men ekvationen det öppna toleranta samhället och terrorbekämpningen måste ändå gå ihop.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.