Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Helene Skoog tillsammans med sin morbror Valdur Polding.
Helene Skoog tillsammans med sin morbror Valdur Polding.

Appen hjälpte Helene bevara mammas historia

När pandemin kom blev det tydligt för Helene Skoog hur viktigt det kändes att bevara familjens historia. Vilket hon gjorde genom sin morbrors berättelser om barndomen i Estland, kriget och flykten över havet.

I november 2019 gick Helene Skoogs mamma bort, två år efter att pappa dött. Och mitt i sorgearbetet dök möjligheten hon gått och väntat på upp.

– Jag har länge tänkt att jag vill bevara mammas historia på något sätt. När hon var 6 år flydde hon och hennes familj från Estland i en omvälvande båtresa, mitt i ett krig, för att komma till Sverige och bygga upp sitt liv här.

I bilen kom frågorna

När Helene fick telefonsamtalet om att hennes mamma gått bort åkte hon till lägenheten tillsammans med sin morbror Valdur Polding. Och redan i bilen började de prata om syskonens barndom, flykten och om mamma som ung.

– Det var när vi såg tavlorna hemma hos henne som min morbror började berätta igen. ”Den där fick hon av mig när jag hade varit i Hongkong”, kunde han säga medan han pekade på en av tavlorna. Och så fortsatte han med alla otroliga historier. Han är verkligen en bra berättare. En sån som verkligen kan varenda liten detalj. Redan som liten fick jag höra historierna, men jag hade nog svårare att ta till mig dem då.

– Jag såg inte heller behovet, eftersom mamma fanns där och kunde berätta när jag undrade. Men jag läste nyligen ett fint citat: När ett liv försvinner brinner ett bibliotek av minnen. Min mammas bibliotek har brunnit upp och därför vill jag bevara min morbrors medan tid är.

När ett liv försvinner brinner ett bibliotek av minnen.

Helene Skoog, som arbetade som journalist, funderade på olika sätt att dokumentera eller bevara mammas berättelse, men det blev inte av. På något sätt saknades de verktyg hon behövde.

– Och det var mitt i sorgearbetet efter mammas död som jag träffade Ulrika Nordenstam. Hon hade då idén som till slut ledde fram till det som idag är Time to Tell. Jag älskade Ulrikas tankar och idéer och ganska snart var jag involverad och en del av projektet. Det var också då jag plockade upp telefonen, ringde min morbror och gjorde mitt första ljudalbum med hjälp av appen tillsammans med honom.

Det Helene framförallt lockades av med Time to Tell var att det var enkelt och gick snabbt att bygga en story med hjälp av ljud och foton.

– Appen är lätt att använda. När intervjun är klar och man trycker på stoppknappen, ja då är man färdig. Dessutom är det superenkelt att dela med sig av sitt ljudalbum till någon annan.

Du kan prova appen helt gratis och testa själv
Du kan prova appen helt gratis och testa själv

Extern länk: Kom igång med Time to Tell

– Eftersom ljudinspelningen ska vara autentisk så finns det rum för små bakgrundsljud, och det älskar jag. Skrammel från en kaffekopp eller någon som harklar sig skapar bara närvaro. Det är ljud man undviker som journalist men det lyfter snarare storyn här. Alla har verkligen en historia att berätta och jag tror många kan få hjälp att lyfta den med appen Time to Tell.

Det här kan du göra med Time to Tell:

Berätta - Ta chansen att berätta ditt livs historia och bevara den för framtiden. Eller intervjua någon vars röst du vill minnas för alltid.

Hylla - Samla hälsningar, anekdoter, sång och musik i en gåva som jubilaren sent ska glömma. Släkt, vänner eller kollegor från när och fjärran - alla kan enkelt bidra!

Lyssna - Att lyssna är en upplevelse i sig. Lyssna på andras publika ljudalbum eller som inbjuden gäst på privata ljudalbum.