Och Miljöpartiet lade sextimmarsdagen på is vid sin kongress i fjol.
Vänsterpartiet räknar med att reformen skulle kosta 11-12 miljarder kronor om året, om den genomförs i hela landet. Det säger den rapport som presenterades vid partikongressen i höstas. Men kongressen enades om att lägga förslaget på is, åtminstone under kommande mandatperiod.
Det var i april som majoriteten i Göteborgs kommunfullmäktige tog beslut om att införa sex timmars arbetsdag på försök på en eller flera kommunalt drivna arbetsplatser. Äldrevården är det område som verkar vara mest troligt.
Försöket skall pågå upp till ett år. När det påbörjas är ännu oklart. Men det ansvariga kommunalrådet Mats Pilhem (V) räknar med att komma igång i vår eller på försommaren.
Det finns dock åtskilligt arbete att göra för kommunala tjänstemän, innan försöksverksamheten kan dra igång. Dessutom skall testet göras på frivillig väg, det vill säga personal på den (de) berörda avdelningen (-arna) skall vilja testa det.
Mats Pilhem säger att försöksverksamheten kommer att kosta 5-7 miljoner kronor i ökade personalkostnader, och att pengarna finns. Han och de rödgröna i kommunledningen räknar samtidigt med att färre sjukskrivningar och arbetsskador delvis skall kompensera för ökade personalkostnader.
Den borgerliga oppositionen befarar att kostnaden inte stannar därvid, utan anser att det är slöseri med skattepengar. Oppositionspartierna varnar också för att personal får mindre tid för de äldre, om det nu blir försök inom just äldrevården.
Moderaterna och Centerpartiet har andra beräkningar för vad en nationell reform skulle kosta. De borgerliga landar på långt högre tal än Vänsterpartietscirka 11 miljarder om året. Men, liksom Vänsterpartiets, är det teoretiska–och politiskt färgade– framräkningar av vad en 30-timmarsvecka skulle kosta.
Nationellt kan Vänsterpartiet tänka sig ett införande av 35-timmarsdag som ett första steg bortom 2018. Prislappen blir enligt partiet ungefär den samma, det vill säga minst 11 miljarder kronor per år.
Men nationellt är det andra frågor som har större prioritet för Vänsterpartiet inför årets val, främst kampen mot vinster i välfärden.
2007 försvann V:s krav på 30 timmars arbetsdag ur partiprogrammet. Sedan dess har kravet puttrat på internt fram till partiets kongress i fjol, då förslaget avvisades av kongressen som en prioriterad valfråga för 2014.
Miljöpartiet tog bort sitt krav på 30 timmars arbetsvecka vid kongressen i fjol, och ersatte det med 35-timmarsvecka. Vilket var en kompromiss.
Förslaget om att genomföra sextimmarsdag inom den kommunala sektorn i Göteborg fanns dock med i de rödgrönas plattform för snart fyra år sedan.
Entusiasmen lokalt är blandad i de tre partierna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är angelägna. Socialdemokraterna kan, som nu, acceptera ett försök, men inte så mycket mer. Att förslaget dyker upp i mandatperiodens elfte timma, beror delvis på att de tre partierna vill hålla vad de lovat, hålla ihop det rödgröna samarbetet inför årets valrörelse. Samtidigt som Socialdemokraternas motsträvighet vittnar om att det kanske inte blir så mycket mer än ett litet försök.
Det är främst medlemmar i Kommunalarbetarförbundet som påverkas av ett eventuellt införande av sextimmars arbetsdag inom vård och omsorg.
En gång var kampen för kortare arbetsdag högt prioriterad av Kommunal. Men 2006 lade förbundet ned kampen för 30 timmars arbetsvecka. För Kommunal är numera kravet på fler anställda inom vård och omsorg viktigare.
Kommunals begränsade intresse framgår när Kommunal Västs ordförande Eva Kärrman i april fick frågan vad hon tyckte om förkortad arbetsdag för medlemmarna.
– Kortare arbetsdagar är positivt – men på bekostnad av vad, undrade Kärrman.