När Bostadsbolagets tidigare styrelseordförande Anna Johansson (S) medgav att hon inte tittat på kvittona innan hon godkände den egna vd:ns felaktiga reseräkningar till Cannes skar det sig i stadens alla internkontrollsprojekt.
För det har blivit många projekt på temat öppenhet, etik och stärkt intern kontroll i Göteborgs stad de senaste åren. Bakgrunden är enligt kommunens egna rapporter den serie av avslöjanden om missförhållanden i kommunen som inleddes med SVT:s Uppdrag granskning 2010.
GP:s läsare har kunnat läsa om märkliga turer i Göteborgs spårvägar och Alfons Åbergs hus, om havererade ungdomsarbetslöshetsprojekt och nu senast om svarta pengar och frifiler i båtplatskön hos Grefab. Och en hel del har skett, men om det mest är i ord eller i handling – det beror på vem vi frågar.
Sedan ett tag har dock en uppfattning växt sig stark inom den kommunala organisationen. Det är inte bara sparkade vd:ar som mist sina privilegier som gnäller, det är lite varstans som det påstås att det nu gått för långt, att alla dessa interna kontroller och uppföljningar, etikpolicys och skärpta inköpsregler sätter krokben för kreativiteten. Det går knappt att arbeta, säger någon. Det har skapats en kontrollbyråkrati, säger en annan.
Det muttras om att miljoner läggs på projekt med syfte att få politiker och anställda att göra vad som bara är rätt och riktigt, när andra verksamheter får spara. Kommissionen som skulle utforska varför muthärvan inträffade fick ensam en budget på fem miljoner.
Till och med den nytillträdde vd:n för Grefab, kommunens tidigare anti-korruptionsgeneral, Ann-Christine Alkner Dahl, undslapp i samband med en av våra intervjuer härom veckan att kontrollarbetet i kommunen nästan gått för långt. Men bara nästan. Häromdagen ringde en helt vanlig anställd i det kommunala Bostadsbolaget. Ingen av oss visste då att hennes bolag skulle bli rikskänt för en vd som gjort avdrag för damkläder som lunchmat:
–Det går ju knappt att köpa en glödlampa längre utan chefens godkännande, sa hon och knöt an till den kritiska underströmmen.
När Anna Johansson, som en av Göteborgs stads mest tongivande politiker, nu säger att hon inte kontrollerat kvitton hon attesterar kan det skapa vissa pedagogiska problem för de på lägre nivå som kämpar med nya rutiner och kontrollfunktioner.
En och annan av kommunens 49000 anställda riskerar tänka: ”Om inte hon kan sköta kontrollen, varför ska jag?”
Och det gäller kanske inte bara när de handlar glödlampor.