Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Alvin retar upp kaptenen på kryssningsfartyget.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Alvin och gänget 3

Barnfilm

Regi: Mike Mitchell

Med: Jason Lee, David Cross, Jenny Slate

Svenskt tal

USA, 2011 (87 min)

BERGAKUNGEN, BIOPALATSET

Sex sjungande och dansande ekorrar på kryssning i Karibien. Den familjesemestern kan bara sluta på ett sätt: i katastrof. Ekorrarna med Alvin i spetsen retar upp kapten Correlli (filmen har ett par referenser för vuxna också) genom att smita in på kasinot, dansa salsa och ställa till allmän oreda. Men innan han hinner slänga av dem lyckas de göra sig själva till skeppsbrutna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den hårt prövade ”pappan” Dave (Jason Lee) hamnar även han i havet, i osannolikt sällskap med den onde skivbolagsdirektören Ian från de första två filmerna. Och den öde ö de flyter i land på är förstås varken öde eller ett paradis.

Filmen försöker inte vara originell och har inte mycket till handling eller logik – den tilltänkta publiken är så pass ung att staplade scener kanske räcker. De animerade ekorrarna är skojiga, söta, till och med roliga emellanåt, trots att de inte har mycket till manus att jobba med. Eller personligheter att utveckla – filmens största brist är den begränsning i roller och identiteter för barn den erbjuder. Man kan vara den rolige, den söta, den smarte med glasögon eller den knubbige som ingen riktig tar på allvar – det saknas utrymme för att ha flera sidor i personligheten. Och killarna är tuffare än tjejerna.

I det sammanhanget blir det på många sätt extra bisarrt att se och höra ekorrar med pipiga röster sjunga Lady Gagas hit Born this way.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.