Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Maximal avkoppling och bekvämlighet är ledordet för all-inclusive.

Allt i ett - himmel och helvete

Är det frihet eller trist att äta alla buffémiddagar på samma hotell? Vi har provat och samlat röster om all-inclusivetrenden som är stark bland svenska barnfamiljer.

Jag, fru, son på åtta månader, treårig dotter, mormor och morfar har valt att resa på en så kallad all-inclusive tillsammans till Makrigialos på Kreta. Från terrassen har vi en ljuvlig utsikt över långgrunda, barnvänliga stränder med mjuk sand. Det är vindstilla, 28 grader i vattnet och bättre bad än på de flesta platser jag provat.

Hotellet tar emot över 1 000 gäster.

Första middagen består av solmogna tomater från trakten, grekisk yoghurt, smaskig lasagne och skivad stek i sås. Barnen kan välja från en egen buffé med köttbullar och spaghetti och till efterrätt så mycket glass, chokladsås och strössel man bara orkar.

Måltiderna i bufférestaurangen smakar utmärkt, men det är förvånansvärt få grekiska rätter, och miljön är slamrig med mycket spring. Kyparen Kostas Kamenakis är mycket sympatisk, precis som all övrig personal, och hälsar oss varmt välkomna.

Han förklarar att matsalen inte byggdes för all-inclusive och därför skall göras om under vintern.

Glada barn

Min dotter är färdig med glassen och vill tillbaka till vattenleken. Tvååriga Alicia från Färingsö leker med sin mamma Cristina Nilsson i poolen för de minsta:

- Mina föräldrar ville bjuda oss på all-inclusive, men vi har längtat efter att lämna hotellet och gå till någon lokal taverna i stället, säger Cristina Nilsson.

Varje dag får snabbt likartade rutiner och det är onekligen bekvämt och avkopplande, speciellt de stunder morföräldrarna hjälper till som barnvakt. Jag längtar också ut ur "turistreservatet" efter några dagar, och ger mig ut med bil i trakten för att ta del av natur och kulturhistoria.

Men barnen är förtjusta nästan hela tiden på hotellet. Bad, besök av kramande giraffen Lollo och björnen Bernie, barnklubb och så sött minidisko med treåringen på kvällarna.

För mycket mat!

Redan tredje dagen börjar vi att hälsa på andra barnfamiljer i frukostbaren:

- Detta är en resort att rekommendera, men all-inclusive är inte så bra. Man tröttnar på maten efter ett tag och äter lätt alldeles för mycket. I går hoppade vi över middagen, säger Jörgen Gustafsson från Huddinge.

Många här provar all-inclusive för första gången men tycker, redan efter några dagar, att det blir lite tradigt med samma bufféspring vid varje måltid.

- Vi har provat all-inclusive men tycker det är trevligare att gå till olika restauranger, eller köpa färska grönsaker till hotellägenheten som har kök, säger Christer och Margareta från Järlåsa, som har rest med barn och barnbarn till många liknande familjehotell med all-inclusive.

Kritik och trend

Den vanligaste kritiken mot all-inclusive är att stora reseföretag äger hotell som placeras isolerat och inte bidrar till den lokala ekonomin, utan i stället för ut stora mängder pengar ut länderna.

Sociologen Jenny Eriksson som är specialiserad på mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet säger att få reseföretag vill intervjuas och tala öppet om detta.

- Men all-inclusiveresorter, som knappt alls bidrar till den lokala ekonomin på orten, kan ändå vara miljö- och rekomärkta, säger hon.

Vings informationschef Magdalena Öhrn försvarar fenomenet, som får respons från många nöjda gäster:

- Vi försöker påverka hotellen att köpa in matvaror och anställa personal från lokalsamhällena. På vårt nya Sunwing i Makadi beach i Egypten har vi många restauranger att välja mellan. Då blir all-inclusive ett mer attraktivt alternativ, menar hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.