Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Alla lärare uppmanas ge läsinsikt

I Sverige saknar 23 procent av tonåringarna grundläggande kunskaper i läsförståelse, enligt den senaste Pisa-undersökningen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Av de 34 OECD-länderna är Sverige det land som tappat mest i läsning.

– Ytterst är det ett demokratiproblem. Det är oerhört viktigt att unga människor kan ta till sig texter för att förstå det samhälle de lever i, säger Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö högskola.

Resultatet från Pisa är katastrofalt men inte helt förvånande. Svenska elever har kontinuerligt skrivit sämre på läsproven, även i andra stora undersökningar som Pirls för yngre elever.

Barbro Westlund har i en färsk avhandling vid Stockholms universitet jämfört Sverige med Kanada, där eleverna är mycket bra på att läsa. Där hittade hon en stark läskultur.

– Hela samhället är otroligt inriktat på att du ska läsa mycket. På en av skolorna jag besökte fanns en regel: När föräldrarna lämnar barnen ska de sätta sig och läsa högt en stund innan de går, säger hon.

Tonåringarnas kunskaper har rasat även i matematik och naturvetenskap. Men tappet i läsförståelse visar hur eleverna klarar av samtliga ämnen, enligt Westlund, som pekar på ämneslärarnas ansvar.

– Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne. Lärarna måste bearbeta texten tillsammans med eleverna för att hitta kunskaperna. I den svenska skolan har eleverna lämnats att själva klara av de svåra texterna, säger hon.


Även Ann Boglind, ordförande i Svensklärarföreningen, vill se att fler lärare arbetar med läsning.

– De som undervisar äldre barn är gärna specialister inom sitt område och tänker inte så mycket på språkets betydelse, säger hon.

Att kunskaper i läsande är en nyckel även till andra ämnen är självklart, anser Magnus Persson. Han vill ändå lyfta fram svenskundervisningen, och framför allt den skönlitterära läsningen.

– Det behövs ostörd lästid som inte avbryts av att eleverna ska svara på kontrollfrågor om texten. Har man ingen bas är det svårt att knäcka koden för hur språket används i kemi, säger han.