Många är upprörda och chockade. Efter de senaste dagarnas avslöjanden om Stockholmspolisens agerande i samband med de sexuella övergreppen på ungdomsfestivalen We are Sthlm är de kraftiga reaktionerna helt befogade. Vad mer mörkas i Sverige? Vilka (politiska) intressen ligger bakom vad som granskas, vilka som kommer att lagföras? Blotta misstanken om att myndigheter och medier inte fullgör sitt uppdrag på ett opartiskt vis kan på sikt skada förtroendet för det demokratiska samhället.
Men det finns ytterligare en dimension. De flesta som kommer till ett nytt land får börja om från noll. Utan kontakter, tillräckliga språkkunskaper och ekonomiska resurser hamnar nykomlingen längst ner i samhällshierarkin. Helt oavsett vem hen var i sitt forna hemland, hur hen försörjde sig eller vilka böcker hen läste. Det kan tyckas orättvist, men så har verkligheten alltid sett ut, oavsett om man kom som svenskar till USA på 1800-talet eller som syrier till Sverige i går.
Migranter är som folk är mest. Vissa är driftiga, ambitiösa och måna om att göra rätt för sig. Andra är lata och har medvetet valt Sverige för vårt generösa bidragssystem. Vissa kommer göra allt i sin makt för att bli en del av Sverige och inte ligga samhället till last, samt anstränga sig för att lära sig svenska seder och normer. Återigen andra kommer att utnyttja den svenska flatheten och toleransen för intoleransen, ägna sig åt kriminalitet och kosta skattebetalarna en förmögenhet.
I det nu sent omsider uppmärksammade fallet med sexuella övergrepp i Kungsträdgården i Stockholm har en rad häpnadsväckande uttalanden förekommit. Det kanske mest alarmerande yttrades av Peter Ågren, chef för Södermalmspolisen: ”Vi vågar ibland inte säga som det är för att vi tror att det spelar Sverigedemokraterna i händerna.” (DN 10/1).
När samhället inte uppvisar nolltolerans mot kriminella eller relativiserar hänsynslöst beteende, oavsett förövarens etnicitet, drabbas inte bara de direkta offren. Också de skötsamma med samma ursprung kommer indirekt att påverkas och misstänkliggöras. De kommer att tvingas att anstränga sig dubbelt så mycket för att slippa ses som potentiella förövare.
För oavsett vi vill det eller ej leder ”taktiska”, om än högst kontraproduktiva överväganden, av det slag som polischef Peter Ågren ger uttryck för, till att polariseringen och misstänksamheten i samhället ökar. Den som tror att de avslöjade händelserna inte kommer att spela SD i händerna är mer än naiv.
Ingen individ ska skyddas, upphöjas eller beskyllas med hänvisning till etnicitet. Att inte ställa samma krav på att alla som bor i Sverige ska uppföra sig enligt lagar och normer, oavsett om de levt här i fem generationer eller kom hit i går, är en av förklaringarna till den splittring som håller på att förstöra det land som så många en gång flytt till.
Läs också ledaren från 8/1: Teodorescu: Varför räds media verkligheten?
