Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I Sverige får läkarna efter sin examen en mycket begränsad fortbildning. Denna behöver ersättas med regelbundna obligatoriska kurser fria från kommersiella intressen på betald arbetstid, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Akut brist på fortbildning av läkare

Läkare behöver obligatorisk, regelbunden fortbildning på arbetstid helt frikopplad från kommersiella intressen. Först då kan kvaliteten i vården öka, skriver bland andra Tore Scherstén.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Utvecklingen inom den medicinska forskningen har under senare år blivit allt snabbare sannolikt till följd av att det tillkommit allt fler aktiva forskningsinstitutioner i såväl väst- som öst. En snabb kunskapsutveckling är givetvis mycket värdefull men är även förenad med vissa risker. De medicinska kunskapernas halveringstid blir successivt allt kortare – gäller nu, borta i morgon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Observationer leder till en hypotes, som vid en första prövning förefaller att stämma och därmed får den en snabb spridning och en tendens att stanna kvar även om ny information talar emot att den är sann. Som Peter Götzsche påpekat i sin mycket omtalade bok Deadly Medicines and organised crime så styrs ofta utvecklingen, prövningen och marknadsföringen av nya läkemedel av kommersiella intressen, vilket helt naturligt utgör ett riskmoment.

Omfattande konsekvenser

De medicinska konsekvenserna är omfattande. Det är företrädesvis äldre individer som drabbas av biverkning av läkemedel. Enligt Socialstyrelsens statistik är biverkan av läkemedel en av de enskilt vanligaste orsakerna till akut inläggning på sjukhus av äldre (över 75 år). Biverkningar svarar för 10 – 30 procent av akuta inläggningar, vilket motsvaras av omkring 35 000 fall per år – ett stort problem i tider av brist på vårdplatser.

En viktig orsak till biverkningarna är att äldre ofta behandlas för symtom och inte sjukdomsorsak. Ett läkemedel kan orsaka nya symtom som i sin tur leder till ytterligare läkemedel. Många äldre har ofta fem eller fler läkemedel (polyfarmaci) och biverkningarna ökar exponentiellt med antalet preparat, inte minst beroende på att de interagerar med varandra. Läkemedelsbiverkningar uppskattas till den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige efter självmord, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Kostnaderna för sjukvården är enorma och lidandet för patienterna är omfattande.

Polyfarmaci av äldre är inte ett specifikt svenskt fenomen som bland annat framgår av John Abramson´s bok Overdosed America och av David Healy´s Pharmageddon. För att komma till rätta med problemet krävs bättre informationsöverföring mellan läkarkollegor.

En möjlighet är att varje patient utrustas med ett så kallat smart card, som måste läsas innan ett nytt läkemedel ordineras. På kortet bör redovisas patientens diagnos och aktuella läkemedel samt med vilka andra preparat dessa interagerar.

Möjlighet följa utveckling

Vidare krävs att läkarkåren ges möjlighet att följa den vetenskapliga utvecklingen och därmed få förutsättning att ifrågasätta ”medicinska nyheter”.

Skepticism, ifrågasättande av vetenskapliga ”sanningar”, har i ett historiskt perspektiv varit en av de viktigaste drivkrafterna för vetenskapliga framsteg (Karl Popper). Sund skepticism förutsätter dock kunskap som är aktuell i tiden. Men att följa den vetenskapliga utvecklingen är svårt och mycket tidskrävande. De flesta aktiva läkare har inte den tiden.

I Sverige får läkarna efter sin examen en mycket begränsad fortbildning. Kunskapsmassan från studietiden har i många avseenden med åren förlorat sin aktualitet. Någon systematiskt upplagd fortbildning sker inte. Uppdateringen av kunskaperna fås vanligtvis från enstaka konferenser och från läkemedelföretagens representanter. Man har intrycket av att det framför allt brister i uppdateringen av kunskaperna inom de basala ämnesområdena, fysiologi, biokemi och farmakologi – kunskaper som är viktiga för att kunna kritiskt granska och värdera medicinska rapporter.

Önskvärd organisation

I USA har Amerian Medical Association (AMA) organiserat en systematisk uppdatering av läkarnas kunskaper genom Continuing Medical Education, vilken ger läkarna möjlighet att följa med den medicinska utvecklingen. En motsvarande organisation i Sverige vore önskvärd som ger fortbildning helt frikopplad från kommersiella intressen.

Ansvaret för finansieringen bör tas av staten genom universiteten i samråd med landstingen respektive regionerna som bör skicka läkarna på betald arbetstid på vad som skall vara obligatoriska kurser. Efter läkarexamen borde samtliga obligatoriskt genomgå en sådan ”halvsulning” var femte år.

Vi är övertygade om att ett sådant obligatorium skulle innebära inte enbart kvalitativa och humanitära vinster utan även ekonomiska.

Tore Scherstén

professor emeritus, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, KVA

Karl Arfors

professor Sidney Kimmel Cancer Institute, USA

Ralf Sundberg

docent och författare