Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Adam Cwejman: En opposition värd namnet

En opposition som bara rollspelar opposition vinner inget förtroende.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Valet förvånar alla, vänstern vinner knappt. Högern kollapsar och det dominerande borgerliga partiet rasar i mätningarna. För första gången blir ett högerpopulistiskt parti största oppositionsparti. Det politiska systemet kastas om och landet är sig aldrig likt. Oroa er inte. Det är inte Sverige det handlar om. Riktigt än i alla fall. Beskrivningen avser Rumänien under början av 2000-talet. Högern tappade greppet om sin oppositionsroll, förlorade väljarnas förtroende och lämnade walk-over till Storrumänska partiet. Ett gapigt högerpopulistiskt parti fyllt av rasister. I en mätning från Yougov (24/4) får Socialdemokratierna 26,2 procent, Moderaterna 23,5 och Sverigedemokraterna 19,5. Siffrorna är visserligen inte exakta, mätningar är det sällan, men det ger fingervisning om det förändrade politiska landskapet i Sverige.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hur kommer det sig att SD växer? Det är väl denna tid efter ett val då oppositionen vanligtvis står högt i kurs och sågar regeringen vid fotknölarna. SD har samtidigt massiva interna konflikter, folk kastas ut som om det vore femsnåret på en stökig krog. Trots detta når de rekordnivåer och befinner sig strax bakom Moderaterna i mätningarna. Förklaringen måste sökas i den överenskommelse där oppositionen avtalade bort sin oppositionsroll. Ett underligt drag. Tanken med DÖ var att skapa stabila förutsättningar för styre av Sverige i ett Sverige där det finns ett tredje politiskt block. Men i väljarnas ögon är det lurendrejeri. En opposition som bara rollspelar opposition vinner inget förtroende. Väljarna är inga idioter, de ser detta.

Det är här vi finner svaret på varför ett sargat SD ändå kan dra oppositionsväljare. SD drar väljare som saknar alternativ, inte entusiastiska idealister. Så vad hände i Rumänien? Den borgerliga oppositionen skärpte sig ordentligt, återtog sin position, konkurrerade helt ut det Storrumänska partiet som kort därefter förpassades till historiens skräphög. En ledtråd till hur det gick till: högern agerade, inte bara pratade, om att vara opposition.