Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ewa Wikberg, zoologisk chef på Nordens Ark, tillsammans med ett Tadzjikiskt stäppfår, en art som är kraftigt utrotningshotad.

30 år med Nordens Ark: Ewa om kampen för djuren

Världens biologiska mångfald utarmas i allt snabbare takt och om inget görs riskerar vi att förlora tre fjärdedelar av jordens arter. "Vi står och väger på kanten, vi kan se en art försvinna men vi kan också se en annan art bli räddad", säger Ewa Wikberg, zoologisk chef på Nordens Ark.

Ewa har arbetat på Nordens Ark i 30 år. Hon kom till "arken" i Bohuslän ett knappt år efter starten och har varit med på hela resan som lett fram till den verksamhet som i dag bedriver ett omfattande arbete för att ge hotade djur en framtid.

LÄNK: Stöd Nordens Ark och gör skillnad för världens hotade djur

– För 20 år sedan tog vi ett beslut som kom att prägla hela vår verksamhet framöver. Vi kunde inte se vidden av det då, men när vi bestämde oss för att inte gå den kommersiella vägen med publikaktiviteter och karuseller och i stället satsa på vår kärnverksamhet – naturvårdsnyttan och den vetenskapliga vägen – så var det ett beslut som kom att betyda jättemycket för oss, förklarar Ewa.

Internationella samarbeten

Flera år av forskning och insamlande av kunskap, bland annat genom omfattande nationella och internationella samarbeten, har byggt upp en imponerande databank över de populationer som finns. Det är viktigt, särskilt när det i flera fall handlar om förhållandevis få individer inom en art.

Ewa Wikberg och en manvarg på Nordens Ark.

– Vi har till exempel koll på släktskap, hur djuren mår, att det finns tillräckligt med honor och hanar inom flera ålderskategorier. Därför är vi duktiga på att se till att vi har en så sund avel som möjligt.

Pilgrimsfalken överlevde hotet

Sedan millennieskiftet har till exempel 214 pilgrimsfalkar från Nordens Ark satts ut i sina naturliga habitat.

– Och för falkarna ser det så bra ut att vi kan avsluta projektet. Från att de i princip varit utdöda på 70-talet så har vi nu en livskraftig population, som även är tillbaka i Sverige, berättar Ewa Wikberg stolt.

Hon förklarar att en av Nordens Arks styrkor är den drivna och kunniga personalen. Bara på den zoologiska avdelningen arbetar runt 30 personer. Här finns också flera pedagoger och forskare.

– Utan deras expertkunskap och utan utbildning och information kommer vi inte nå ut med det vi gör för att tillsammans skapa skillnad, förklarar Ewa.

Räddar röda pandor på plats

Nordens Arks framgångar kan alltså inte bara mätas i antalet djur som placeras ut i sin naturliga miljö. Arbetet med att rädda arter är betydligt mer omfattande än så och arken har en stor roll i många internationella utbildningsprojekt.

LÄNK: Läs mer om vad Nordens Ark gör för att bevara utrotningshotade djur och biologisk mångfald

Röd panda på Nordens Ark.

– Ta de röda pandorna som exempel. I Nepal har vi två projekt, ett i västra och ett i östra delen av landet. I den östra har det byggts ett informationscenter för att undervisa lokalbefolkningen om pandan men också om hur man mer energieffektivt kan använda ved för att motverka habitatförstöring. En del i projektet går till att finansiera nya effektivare spisar. Detta är viktiga insatser som i nästa steg innebär att de röda pandorna bevaras, berättar Ewa och fortsätter:

– I den västra delen ska tamhundar som kan sprida sjukdomar till pandorna kastreras. Det i sin tur gör att smittspridning av zoonoser som till exempel rabies minskas. Lokalt baserade projekt som dessa är jätteviktiga och möjliga tack vare att vi jobbat ihop finansiering för detta. De viktigaste räddningsinsatserna för pandan i Nepal är alltså inte att placera ut pandor utan att jobba långsiktigt tillsammans med lokalbefolkningen för att skapa hållbara livsmiljöer, sammanfattar Ewa.

Urbaniseringen ett hot

De senaste åren har klimatet tagit en allt större plats i diskussionerna som rör planetens framtid. När Ewa Wikberg jämför med hur det såg ut för 30 år sedan säger hon att medvetenheten om att vi står inför ett globalt klimathot, kopplat till arter och habitat, i dag är betydligt större hos allmänheten.

Nordens Ark har bedrivit sin verksamhet från Åby säteri i Bohuslän sedan 1989.

– Däremot ser vi tydligt att klyftan mellan livet på landet och stadslivet har ökat och att anknytningen till generationer som vuxit upp utanför städerna minskar. Så jag upplever att människan under denna tid distanserat sig mer från djur och natur och hur allt hänger ihop.

"Vuxna gäster som börjat gråta"

Denna urbanisering, som skett allt snabbare under de senaste 30 åren, oroar Ewa.

– Vi har gäster i parken som inte vet att äggen kommer ur rumpan på hönorna, eller barn som har svårt att gå i terrängen för att de aldrig varit i skogen. Vi har haft vuxna människor här på lägerskola och som när vi släckt ned parken börjat gråta för att de aldrig sett en klar stjärnhimmel utan att den är nedsmutsad med ljus. Det är sådana här signaler som gör utbildningsinsatser som våra så oerhört viktiga för planetens framtid.

Göteborgs-Posten är fadder till uttern på Nordens Ark.

Läs mer om vilka andra organisationer GP stöttar.