Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

100 000-tals kan tvingas hämta vatten i hinkar

Fler än 100 000 göteborgare utan dricksvatten i ett års tid. I bästa fall. Det låter som ett skräckscenario men är ett högst reellt hot.

På tisdagen berättade GP om de många läckorna på stadens vattenledningar och hur ytterligare ett stort rörbrott skulle leda till vattenransonering.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men även de största rörbrott kan lagas på en vecka eller två.

Ett mycket större hot mot göteborgarnas vatten är den nio kilometer långa tunnel som leder råvatten från intaget i Göta älv till Lilla Delsjön och därifrån till Lackarebäcks vattenverk.

Experterna har redan dömt ut tunneln, den kommer att rasa. Frågan är bara när.

Effekterna av ett tunnelras blir elaka:

• Efter tre veckor sinar vattenförråden i Delsjöarna och därmed blir Lackarebäcks vattenverk helt beroende av vatten som hämtas från Rådasjöns och Mölndalsåns smutsigare vattensystem.

• Alelyckans vattenverk blir helt beroende av vattnet i Göta älv, som hundra dagar per år är så dåligt att det inte går att rena till dricksvatten.

• Eftersom Alelyckan då inte längre kan hämta reservvatten från Delsjöarna så stoppas vattenverket och det blir tomt i kranarna hemma hos fler än 100 000 göteborgare.

”Den kommer att rasa, men vi vet inte när”

En simulering som gjordes 2005 visade faktiskt att vissa dagar kunde upp till 200 000 människor bli utan vatten. De största problemen skulle uppstå under vinterhalvåret.

– Det vore oerhört allvarligt, en nödsituation, konstaterar Lars Rosén, forskare på Chalmers och konsult som för tre år sedan på uppdrag av kommunen gjorde en riskanalys av Göteborgs vattenförsörjning.

Hur stor är då sannolikheten att tunneln rasar? 100-procentig, enligt Lars Rosén.

– Den kommer att rasa, tunnlar gör det. Men vi vet inte om det sker i nästa vecka, om fem år eller om 20 år.

Eftersom inget mänskligt öga inspekterat den milslånga tunneln sedan den byggdes för 45 år sedan så blir varje bedömning av dess tillstånd en spekulation.

Vissa gissar dock på bättre underlag än andra. Konsultföretaget Bergab gick för några år sedan igenom all information som finns om den göteborgska råvattentunneln och jämförde med liknande tunnlar. En betydligt yngre tunnel som för vatten från sjön Bolmen i Småland till Malmö har rasat flera gånger på platser där den passerar berg av samma slag som finns i Säveåns dalgång, alltså där Göteborgs råvattentunnel drar fram på närmare 100 meters djup.

Experterna på Bergab kom 2005 fram till att ett stort ras sannolikt kommer att inträffa vart femte till tjugonde år någonstans mellan Alelyckan och Delsjön.

Om raset är så stort att det blockerar vattenflödet vidtar ett omfattande, tidsödande och kostsamt arbete för att reparera tunneln.

– Det tar minst ett år, säger Lars Rosén.

Under tiden måste göteborgarna ransonera vatten. Någon reserv finns nämligen inte.

GP sökte under tisdagen information från Göteborg Vatten om hur man tänkt hantera den akuta vattenbrist som uppstår om tunneln skulle rasa i morgon.

Ingen ansvarig person fanns att tillgå.

– Kraftfulla uppmaningar att spara på vattnet blir det nog, trodde informatören Suzanne Furborg. Och så har vi tankar med vatten som kan ställas ut på stan.

I den senaste utgåvan av Åtgärdsplan vatten - handlingsplan för Göteborgs vattenförsörjning från december 2007 står att läsa: "Befintliga katastrofplaner behöver vidareutvecklas och avtal om inlåning av vattentankar behöver skrivas.”

Älvvattnet dåligt i långa perioder

Men att försörja lika mycket folk som bor på Hisingen med hjälp av tankbilar låter sig knappast göras.

Problemen med älvvattnet uppstår dessutom inte bara enstaka timmar eller dagar utan kan hålla i sig upp till tio dagar. Om temperaturen stiger snabbt samtidigt som det faller mycket regn kan vi snart få uppleva en sådan långvarig episod med otjänligt älvvatten.

Göteborg Vattens politiska ledning begärde i höstas hos kommunstyrelsen att få investera 700 miljoner för att höja kapaciteten i Lackarebäcksverket, så att hela staden i ett krisläge skulle kunna försörjas därifrån. Frågan ligger i budgetberedningen och kan få sitt svar i vår.

Om kommunens ledande politiker ger klartecken så minskar sårbarheten. År 2017.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.