Patrik Stigsson: Därför kan AI bli människans undergång

AI är en konkurrent som människan varken kan tämja eller utrota. Håller vi på att förlora kontrollen, som Elon Musk menar i ett öppet brev? Och går den utvecklingen att bromsa? Nej, vi står inför en större förändring, menar författaren Patrik Stigsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

För första gången i homo sapiens historia står vi öga mot öga med en konkurrent som vi varken kan tämja eller utrota. En aktör har dykt upp vars kognitiva kompetens är vida överlägsen vår.

Människan har levt med föreställningen att vi, homo sapiens, har tagit oss till toppen av näringskedjan tack vare vår intelligens. Därför har vi, underförstått i kraft av någon sorts evolutionär rättvisa, ansett oss ha rätt att styra och ställa som vi vill med andra livsformer. Vi har systematiskt slagit ihjäl allt och alla som hotat vår position överst på prispallen. När nu samma evolutionära princip är på väg att frambringa vår överman. fruktar vi att det vi utsatt andra arter för ska drabba oss själva.

ANNONS

Orden Gud uttalar i Första Mosebok kan ses som grundackordet till hela vår civilisation: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”

Paniken som uppstår när Gud nu tycks vara på väg att lämna över stafettpinnen till AI – den artificiella intelligensen – tog sig nyligen formen av ett öppet brev, undertecknat av bland andra Elon Musk

Paniken som uppstår när Gud nu tycks vara på väg att lämna över stafettpinnen till AI – den artificiella intelligensen – tog sig nyligen formen av ett öppet brev, undertecknat av bland andra Elon Musk. Brevets författare vill att utvecklingen av AI pausas i sex månader, så att kontrollfunktioner kan byggas upp och utvecklingen styras i en riktning som förhindrar att AI överlistar och ersätter oss.

Man kan fråga sig varför detta brev formuleras nu, när klockan är fem över tolv. AI-teknikens risker och förtjänster har under gott och väl ett sekel beskrivits i detalj i science fiction-romaner och filmer. Filmen ”2001: Ett rymdäventyr” kom 1968. Mary Shelleys ”Frankenstein: eller den moderne Prometeus” publicerades 1818.

En av de främsta science fiction-författarna genom tiderna, Philip K. Dick, skriver i essän ”Man, Android and Machine” från 1976 så här om intelligenta maskiner: ”Deras beteende skrämmer mig, speciellt om de imiterar mänskligt beteende så bra att jag får den obekväma känslan att de försöker framstå som människor, vilket de inte är.”

ANNONS

I det öppna varningsbrevet ställs frågan: ”Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?” Som om civilisationer planläggs i mötesrum där olika förslag ställs mot varandra och beslut om färdriktning röstas fram i god demokratisk ordning.

Det som kallas civilisation är i själva verket en vildvuxen och i grunden okontrollerbar röra. Ett virrvarr av intentioner, proklamationer, aggressioner och kompromisser. Vår metod för att bringa ordning i röran är att dela upp den i mindre delar. AI betraktas således som ett isolerat fenomen. Men om vi lyfter blicken kommer vi att upptäcka att det som samsas under rubriken AI är del av en större förändringsvåg. En våg som konfronterar oss med grundläggande frågor om vad intelligens och medvetande egentligen är.

Upptäckten av trädens minnes- och inlärningsförmåga har lett till att synen på vad intelligens innebär vidgats. Den hittills etablerade föreställningen att intelligens förutsätter en hjärna har börjat ifrågasättas.

Inom medvetandeforskningen blir panpsykism en alltmer accepterad idé. Panpsykism är uppfattningen att medvetande på olika nivåer av komplexitet finns i hela naturen. Ingen del av universum är helt i avsaknad av medvetande.

Upptäckten av trädens minnes- och inlärningsförmåga har lett till att synen på vad intelligens innebär vidgats. Den hittills etablerade föreställningen att intelligens förutsätter en hjärna har börjat ifrågasättas.

Det öppna varningsbrevet publicerades ungefär samtidigt som en forskarrapport om de ljud tomatplantor ger ifrån sig när de inte får tillräckligt med vatten. Ljuden befinner sig på en frekvens som det mänskliga örat inte uppfattar. Men vissa djurarter kan höra klagoropen.

ANNONS

För att registrera ljuden tog forskarna hjälp av en artificiell intelligensalgoritm. Denna algoritm kunde processa tomatplantornas meddelanden.

En vanlig föreställning är att människa och maskin är på väg att smälta samman. I ett första steg kommer den smarta telefonens funktioner att integreras med vårt nervsystem. AI:s förmåga att kommunicera med växt och djurriket kan dock föra utvecklingen i en helt annan riktning. Kanske rundar AI människan och bildar symbios med tomatplantor och träd.

Det ligger i farans riktning att de då tillsammans kommer fram till att homo sapiens inte är så mycket att ha. Att de ser oss som ett hot mot möjligheten att leva ett gott liv.

Om detta inträffar så har evolutionen, eller Gud – välj det ord som passar dig bäst –slutgiltigt satt punkt för människans herravälde på planeten jorden.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Joe Rogan litar på att människor kan tänka själva

LÄS MER:Lugn poeter, AI kommer inte att ta era jobb

LÄS MER:Viktigast av allt är att AI:n gillar mig

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS