I flera år har Norra Hisingen haft svårt att få pengarna att räcka till. Nu har stadsdelen ytterligare besparingar att vänta.
I september låg budgetunderskottet på 24,1 miljoner kronor. Nu visar förvaltningens prognos att Norra Hisingen kan få ett underskott i budgeten på 40 miljoner kronor i år - och 2019 kan det bli än tuffare att få ekonomin att gå ihop. Om inte åtgärder vidtas uppskattas underskottet landa på hela 80 miljoner kronor nästa år.
– Det strukturella underskottet beror framförallt på den köpta vården, säger stadsdelsförvaltningens ekonomichef Anette Östergaard.
Det handlar bland annat om boendeplatser för barn som far illa, personer som drabbas av våld i nära relationer och personer med funktionsnedsättning.
– De platserna är mycket dyra, säger stadsdelsnämndens ordförande Patrick Gladh (S).
Dessutom har Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten, som Alliansen har drivit igenom, ställt till det, enligt Patrick Gladh.
– Eftersom vi måste vara konkurrensneutrala måste vi komma ned i omkostnader. Varje timme måste kosta mindre, säger han.
Ökande behov
Antalet äldre som behöver plats på särskilda boenden har även ökat. Dessutom täcker inte de ändrade statliga ersättningarna för ensamkommande förvaltningens kostnader, varför den här hjälpen med boende ska ses över.
Nu har förvaltningen blivit mer restriktiv med anställningar och inköp. Man har också lagt fram förslag på besparingar. Det är det tredje åtgärdspaketet man har beslutat om, bara i år.
– Vi har sett att de inte har gett så stor effekt, vi har fortsatt höga kostnader, säger Anette Östergaard.
Enligt stadsdelsnämnden "blir ytterligare effektiviseringar mycket ansträngande". Men nu har nämnden sagt ja till att dra ned på kostnaderna inom hemtjänst och särskilda boenden.
Bemanningen ska ses över
Det kan handla om att se över bemanningen på särskilda boenden eller dra ned på planeringsdagar för de anställda. Men konsekvensanalysen som politikerna har fått ta del av visar att kvaliteten för brukarna kan bli sämre och att enhetschefer får minskat stöd, ökad press och tuffare arbetsmiljö.
Störst konsekvens för hemtjänsten blir, enligt hemtjänstens ledningsgrupp, nedskärningen på omsorgshandledare. Risken är att kvaliteten för brukarna försämras, en ökad arbetsbelastning för chefer, risk för personalomsättning och ökad arbetsbelastning som kan leda till sjukfrånvaro.
Stadsdelen har haft som mål att maximalt fem procent av arbetstiden i hemtjänsten ska utgöras av timanställda. Men nu ska man tillfälligt öka andelen timanställda för att bemanningen ska blir mer flexibel. Det här riskerar dock att sänka kvaliteten inom hemtjänsten och större ansvar läggs på ordinarie personal. I dagsläget är det dessutom svårt att rekrytera timanställda, varför risken är att verksamheterna inte kan bemannas.
– Det innebär inte att några anställningar hotas, men de anställda kommer inte arbeta övertid, den tiden görs av timanställda istället, säger Patrick Gladh.
Fler förslag på besparingar
Han ser inte att konsekvenserna av åtgärderna blir särskilt stora på kort sikt.
– Det handlar om balans. Vi har ett åtagande, och en påse pengar att arbeta med. Den ska vi få ut så mycket som möjligt av.
Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med fler förslag på besparingar som kan göras, vid nästa nämndmöte.
– Inför kommande år behöver vi titta på förändrade arbetssätt för att nå en budget i balans, säger han.
För att lyckas få en budget i balans använder nämnden också 11 miljoner kronor av sitt eget kapital.
Nämnden vänder sig även till kommunstyrelsen för att få använda 15,7 miljoner kronor ytterligare av det egna kapitalet för att täcka upp underskottet i budgeten.
