Jag har varit på Bokmässan nästan varje år sedan jag var 14 år. Så länge jag kan minnas har den varit en precis lagom småtråkig historia. Ett tillfälle att få en bok signerad av årets litterära hjälte, häpna över hur många scener Jan Guillou lyckas vara på samtidigt och efter några timmar fly fältet, så matt som bara en proppfull mässhall kan göra en människa.
Så har det varit, en trygg institution för branschen och bokintresserade göteborgare. Fram till 2017, året då debatten kring Nya tiders medverkan nådde sin kulmen och överskuggade allt annat. Mässgolvet gapade oroväckande tomt, luften stod stilla framför halvtomma scener – som stormens öga i ett Göteborg som skakades av nazistdemonstrationer, svartklädda motdemonstranter, massiva polisinsatser och en rad uppbragda motmässor.
Att årets mässa, med det intetsägande präktiga temat ”Respekt” och en publikfriande satsning på krimlitteratur, ser ut att ha blivit ett välbesökt, stabilt och helt förglömligt mellanår är därför en stor seger. För oron var befogad att det skulle bli ett 2017 även i år, som i så fall allvarligt hade hotat Bokmässans framtid. Även om Nya tider inte längre är välkomna har det funnits goda skäl att tro att någon nazistisk organisation skulle demonstrera även i år. Olika alternativa medier med högerextrem anstrykning gjorde också försök att arrangera en alternativ bokmässa på Heden som sedermera stoppades av Göteborgs Stad och omstöptes till "en informell Bokmässa i centrala staden."
LÄS MER:Alternativa bokmässan blir av – trots allt
Att det inte blev så i år beror tyvärr mer på att landets mycket lilla men mycket febrila grupp nazister och den på internet så högljudda alt-right-rörelsen inte gemensamt lyckats mobilisera, än någon gemensam ansträngning från resten av samhället. För vi är alla, både som medieproducenter och konsumenter, fortfarande otroligt svaga när det gäller att gå på en liten politisk rörelses förmåga att driva medierna framför sig. Att själva vinkla strålkastarljuset så att en liten rörelse blir till en stor skugga på väggen. Det ser vi tecken på dagligen.
När Alternativ för Sverige kuppar till sig annonser på DN och GP:s hemsidor dominerar det dagordningen.
Under Bokmässans första dag, torsdagen, firade medlemmar från en nazistisk organisation sig ned från Kulturhusets tak i Stockholm och vecklade ut en banderoll – med direkt medialt genomslag som följd. Och om tjugo nazister skulle snöra på sig kängorna och stövla förbi Svenska Mässan så skulle genomslaget vara direkt och enormt.
LÄS MER:Myllret där röster dränks
Det är på sikt ett ohållbart tillstånd, dominerat av en snedvriden medielogik som inte gynnar demokratins försvarare utan deras motståndare. Göteborgsförfattaren Aleksander Motturi frågade sig i GP under lördagen: ”Hur kan vi försvara det fria ordet, och garantera rätten att berätta, utan att låta blickfånget kapas av de krafter som gör sig till dess sekulära martyrer?”.
Svaret tror jag finns mitt i den sävligt, stimmiga och odramatiska Bokmässan, någonstans på vägen mellan två samtal med Jan Guillou.
