Litteraturbanken ger ut en samlingsvolym med Kristian Wedels kåserier.
Litteraturbanken ger ut en samlingsvolym med Kristian Wedels kåserier. Bild: Jonas Lindstedt

Kristian Wedel representerar 2000-talet i stort litteraturprojekt

Litteraturbanken samlar och tillgängliggör texter från de största svenska kåsörerna. I urvalet representeras 2000-talet av GP-medarbetaren Kristian Wedel.
– Jag är ganska övertygad om att Kristian kommer tillhöra klassikerna om 50 år, säger Paulina Helgeson på Litteraturbanken.

ANNONS
|

Litteraturbanken har som uppgift att digitalisera och tillgängliggöra svensk skönlitteratur. En stor del av samlingen utgörs av äldre litteratur där copyright-skyddet har slutat gälla. Men föreningen vill också utvidga samlingen med fler moderna klassiker.

Nu lanserar Litteraturbanken en digitaliserad samling kåserier från välkända skribenter. Allt är tillgängligt gratis för allmänheten via föreningens hemsida.

– Vi vill påminna läsekretsen om att kåseriet är en väldigt rolig och lustfylld genre, som har blivit lite bortglömd i dag, säger Paulina Helgeson på Litteraturbanken.

En av de utvalda skribenterna är Kristian Wedel – redaktör på Göteborgs-Posten och välkänd bland läsarna för sina kåserier i tidningen.

ANNONS

– Kristian Wedel är en fantastiskt bra kåsör. Han för en tradition vidare samtidigt som han tillför en egen och nutida prägel på det klassiska kåseriet.

Skrev sitt första kåseri som trettonåring

Kristian Wedels kåserisamling "Den stora flygelskjutningen i Shropshire" ges ut som en del av Litteraturbankens initiativ. Han har även skrivit en introduktionstext till hela kåseriprojektet.

– Jag var bara elva-tolv år när jag gick och väntade på att det skulle bli lördag så jag kunde läsa mina favoritkåsörer. Mitt första egna kåseri skrev jag när jag var 13 år. Det var om en händelse på spårvagnshållplatsen vid Vasaplatsen minns jag.

Bland de övriga stora svenska kåsörerna håller han signaturerna Jolo (Jan Olof Olsson), Pär Rådström och Bang (Barbro Alving) särskilt högt. Han har dock inte fått tillfälle att träffa någon av sina idoler i verkligheten.

– Nej, jag har faktiskt inte det. En gång tog jag emot ett av Kar de Mummas manus när jag var vikarie på Svenska Dagbladet, men jag pratade aldrig med honom. Jag blev för starstruck för att ringa upp.

Vad hade Kristian Wedel gjort om han inte blivit journalist? <br> – Jag hade nog varit en liten farbror som jobbat i olika arkiv  som historiker av något slag.
Vad hade Kristian Wedel gjort om han inte blivit journalist?
– Jag hade nog varit en liten farbror som jobbat i olika arkiv som historiker av något slag. Bild: Jonas Lindstedt

Bedrev gerillaverksamhet på redaktionen

Som ung nyhetsreporter på tidningen GT försökte Kristian Wedel ofta smyga in kåseriliknande texter. Vad som skulle bli en nyhetstext om Gothia cup kunde "råka" bli en kåserande text i stället.

ANNONS

Kristian fortsatte med liknande beteende när han började på Göteborgs-Posten 1993. Det dröjde ett par år innan han fick i uppgift att skriva kåserier för tidningen, men innan dess såg han till att fylla sina texter med observationer i kåseristil.

– Jag bedrev gerillaverksamhet på redaktionen och skrev kåserier utan att berätta det. Redaktören blev vansinnig och strök hälften av texten.

Idéerna, som ibland kan vara tio eller femton år gamla, samlas i långa listor och i anteckningsböcker. Det kan till exempel vara en historia om en kock som har gjort något roligt, som sedan en dag hittar sin plats när det är dags att skildra en restaurangmiljö.

Kristian brukar börjar med slutpoängen för att sedan skriva sig fram dit. Upptäcker han att något i mitten är roligare flyttar han det i så fall till slutet av texten.

Vansinnig hotelldirektör hörde av sig

En kåsör ska inte tycka något. Den uppgiften lämnas åt andra skribenter. Men genom åren har Kristian Wedels kåserier väckt starka reaktioner.

I ett kåseri skrev Kristian om hur han flanerade in i en kyrka och såg att det stod chips på orgelläktaren. Företrädare för kyrkofullmäktige blev upprörda över detaljen och skrev brev till GP:s chefredaktör.

– Det kändes väldigt harmlöst, men de tolkade det symboliskt, att det fanns något ruttet bakom kyrkans fasad.

ANNONS

I ett annat kåseri skrev Kristian om hur han hade tittat in genom hotellfönster och sett flera män som oberoende av varandra stod i bar överkropp och drack öl. Den gången var det hotelldirektören som hörde av sig till tidningen och var vansinnig.

Att kåseriet är en lite bortglömd genre är en av Litteraturbankens motiveringar till projektet. Men Kristian Wedel ser ljusare på kåseriets framtid i dag än tidigare

– För ett par år sedan var jag ganska pessimistisk, men nu har jag faktiskt blivit mer optimistisk. När tidningar direktsänder från en plats i flera timmar, så undrar folk hur det kändes i luften och om personen var nervös. Det är i sådana lägen det behövs en kåserande reporter.

– Sen finns det också många skickliga kåsörer i dag som kallar sig själva krönikörer. De skriver kåserier men vet bara inte om det själva.

LÄS MER:Tio klassiska Wedel-kåserier

Litteraturbankens kåserier finns tillgängliga som gratis e-böcker på föreningens hemsida.

En särskild GP-edition av "Den stora flygelskjutningen i Shropshire" kommer att bli tillgänglig för prenumeranter via GP:s e-boksbibliotek senare i höst. Den kommer då också att säljas i tryckt form.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS