Finland kan komma att överväga att gå vidare med sin Natoansökan utan Sverige, sade Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i en intervju på tisdagsmorgonen. På en pressträff strax därefter fick han klargöra att Finland fortfarande siktar på att ansluta tillsammans med Sverige.
– Det finns en grundmurad vilja att göra det här tillsammans, säger Charly Salonius-Pasternak, forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
– Så länge processen går framåt, även om den ibland går långsammare eller tar paus, så finns det ingen orsak att ändra linje.
Men det finns frustration i Finland över att Natoprocessen drar ut på tiden, och frågan är om Haavistos första uttalanden är en testballong.
Den finländska regeringen måste självklart ha en plan B för hur man ska agera om Sveriges Natoansökan helt fryser fast, anser Salonius-Pasternak.
– Det här möjliggör att i framtiden kunna säga att "kära Sverige, vi kommer att kunna förstärka båda länders säkerhet om vi nu går med i Nato, medan er process är fryst, och så jobbar vi för det här innanför Nato", säger Salonius-Pasternak.
En första signal
Matti Pesu, även han forskare i säkerhets- och försvarspolitik på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, betonar att Finlands förstaval fortfarande är att gå in i Nato samtidigt med Sverige.
– Men om Erdogan skulle säga att han kan godkänna Finlands ansökan, men att Sveriges kan ta månader eller till och med år kan det tvinga regeringen att omvärdera sin hållning, förutsatt att Nato skulle vara okej med att Finland går in ensamt, säger Matti Pesu.
– Jag vill understryka att vi inte är där än. Det här var den första signalen om att Finland överväger olika alternativ, och vi ska inte överdramatisera Haavistos kommentarer.
Enligt Pesu finns en växande frustration över Natoprocessen i Finland, inte bara bland politiker utan också bland allmänheten. Enskilda politiker har luftat tanken att Finland skulle kunna gå före Sverige, men det här är första gången som en minister öppnar för det offentligt.
– Det är en förändring i Finlands ståndpunkt, eller åtminstone i kommunikationsstrategin. Det finns planering för en plan B och en plan C, men de har hittills inte kommunicerats. Jag tror att den finska regeringen så här långt inte har velat försvaga den svenska förhandlingspositionen, säger Matti Pesu.
Opraktiskt för alla
Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, betonar även han att Finlands främsta alternativ fortsatt är att länderna går in i Nato tillsammans. Blir det inte så har landet två andra möjliga vägar att gå: antingen går Finland med i Nato utan Sverige, eller så blir båda länderna utanför.
– Man föredrar att Sverige går med, men det är bättre långsiktigt att Finland går med ensam än att båda står utanför, säger han.
– Det är det sistnämnda alternativet som helt enkelt inte är acceptabelt från finländsk sida. Det var Finland som förra våren började dra i Natofrågan, då utan att veta om man skulle få med sig Sverige eller inte.
Haavistos uttalande är "inte orimligt", anser Westberg.
– I och med att man har ett mer utsatt läge med sin långa landgräns mot Ryssland och sin historia av krig, så menar jag att vi kan inte från svensk sida stå och kräva någon form av evig lojalitet.
Ett scenario där Finland går med utan Sverige skulle däremot bli opraktiskt för såväl de enskilda länderna som för Nato, enligt Westberg.
– Ska Nato exempelvis förflytta resurser till Finlands hjälp om det skulle behövas så skulle man vinna mycket på om de resurserna kunde passera svenskt luftrum. På samma sätt så är det väldigt praktiskt för Finland om de i försvar av landet kan operera på svenska baser.