– Kongressen har varit demokratiskt icke-representativ länge och situationen förvärras med tiden. De senaste fyrtio åren har medelåldern hos representanthusets ledamöter ökat med tio år, säger Aksel Sundström, docent i statsvetenskap, till TT.
Demokraten Biden har redan skrivit in sig i historieböckerna som USA:s äldste president någonsin. Och han har flera jämnåriga i maktens korridorer. Partikamraten och kongressledamoten Nancy Pelosi, som nyligen avgick som talman, är 82 år. Senatens republikanske minoritetsledare Mitch McConnell är 80 år.
Och medelåldern bland representanthusets 435 ledamöter är 58 år, vilket är ungefär 20 år äldre än genomsnittsväljaren.
Få under 35 år
För att ta reda på varför det är så och var i processen unga politiker faller ifrån har Sundström tillsammans med Daniel Stockemer, professor i statsvetenskap vid University of Ottawa, analyserat nomineringar och urval av kandidater inför primärvalen 2020 samt kikat på åldern på dem som faktiskt valdes in i representanthuset. De fann att unga sorteras bort stegvis.
– Det är mindre sannolikt att unga vuxna klarar sig hela vägen in i kongressen. Avgörande för att väljas in är ackumulerad erfarenhet, det vill säga att man suttit på valbar plats eller drivit kampanj tidigare, säger Sundström.
Sådan erfarenhet är, av förklarliga skäl, svårt för en ung förstagångskandidat att skaffa sig. Detta vet sannolikt Republikanerna och Demokraterna om. De kandidater som nominerades inför 2020 var i genomsnitt 51,5 år. Enbart 11 procent av kandidaterna var 35 år eller yngre.
Inte välkomna?
Lägg därtill att det i USA finns åldersgränser för politiker. För att väljas in i representanthuset måste man vara 25 år och för att bli senator 30 år. Men det finns ingen övre gräns för hur många gånger man kan väljas om.
– Ett fundamentalt problem för den amerikanska demokratin. Det skickar signalen att unga inte är välkomna. I vårt tycke vore det en rimlig reform att begränsa antalet mandatperioder en person kan sitta i kongressen, påpekar Sundström.
En sådan förändring är dock inte särskilt sannolik. Detta eftersom den måste godkännas av just kongressen, där det i nuläget finns politiker som suttit på sina poster i årtionden.
Vill ha unga
Det nuvarande läget hindrar förnyelse och föryngring av politiken, menar forskarna.
– Det stärker den apati unga känner för den formella politiken. Valdeltagandet bland unga är lågt. Och ungas intressen kommer inte upp på agendan i lika hög grad.
TT: Vill amerikaner ha det så här?
– Nej, opinionsundersökningar visar att de vill ha yngre politiker och en maxålder på 75 år för presidenten.
Fakta: USA:s kongress
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2023 startade det 118:e kongressmötet.
Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
I det republikanledda representanthuset sitter i nuläget 222 republikaner och 212 demokrater. En plats är vakant. Talman Kevin McCarthy leder arbetet.
I senaten har Demokraterna 48 platser och stöd av tre oberoende ledamöter, vilket ger partiet majoriteten. Republikanerna har 49 ledamöter. Majoritetsledare är New Yorkdemokraten Chuck Schumer.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år. Deras mandatperioder löper omlott, vartannat år tar omkring en tredjedel av senatorernas mandatperioder slut.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: USA:s kongress, House Press Gallery